Helsingborgs-Posten – 14 november 1863, sida 3

sig Helt annorlunda med Ers Majestät, fom Fan giswa nåd när han mill. Gud wälsigne Majestätet! Hjelp mig i denna bön! Karin Olsdotter. Konungen och hans sällskap woro nåra att kikna af ffratt, då ofiwanftående kuriesum upplästes, men Andreas blef werkligen atersatt i fin förra wärdighet. — Gu engelsk lord fom till en tyf universitetsslad och anhöll om att få doktorsdiplom, hwilfet utan imvänds niug bifölls. Då detta lyckades få lätt, gjorde han förs frågan om ide hans betient äfwen kunde få toftorsdiplom, hwilket till hans förwåning bifölls med famma lätthet. Förargad häröfwer, frågade han uu om ej hans häst åf wen kunde få diplom. Derpå swarade fakulteten: 7B pros movera åsnor, men ide hästar. Gamla dokumenter. Furstinnan Daschkoff, fom i Catharina 11:s tid integ en mycket upphöjd ställniug i Ryssland, fann vå intres fanta dokumenter bland fin onkels gamla papper. Det ena war eu verfiff schahs bref till kejsarinnan Gas tharina IL, i anleduing af hennes thronbestigring. Ester de första formella talesätten tydde brefwet sålunda: Jag hopvas, min höast älskade syster, att Gud ej pifs wit big begär till starka drycker. Jag, som skrifwer detto, har ögon tom rubiner, en näsa fom en kardunkel och fins ber fom Bränna likasom eld, och tillsölje af detta mitt cs lycliga begär mäste jag tillbringa mina dagar oh nätter på fiulflägret. Kejfarinnans bekanta begår efter bränwin gör detta bref dubbelt pikant. Det andra vapperet innehåller följande: Det ryska hofwet sände en gång en gesandt till China, men han blef ej få spnnerligt wäl emostagen, oc) då ryss sarna kommo tillbaka woro de i hög grad förtörnade öfs wer det simpla emottagandet och afsände derför nya ges sandter, som skulle tacka för det goda mottagandet den förre gesandten ätujutit oh tillojödo en handelstraktat. Kejsaren of China swarade: Det är löjligt ni wiljen göra er få till för ev gesandts emottagande, Hafwen j då ej hört, att när wi rida nt, förbjuda wi ide en gång en tiggare att fe på oss. —— —