Helsingborgs-Posten – 14 november 1863, sida 3

Tretlio min. efter 40. En tjock rök uppfyller kammaren, ljuset är nära att slockna. Jag börjar känna häftig hufvudvärk. Ögonen fyllas med heta tårar. Jag mår mycket illa. Pulsen häftig. Fyratio min. etter 40. Ljuset slocknar, lampan brinner ännu. Ådrorna vilja sprängas sönder. Mycket sömnig. Förfärlig smarla i magen. Pulsen 80. Femtio min. efter 40. Kanner det börjar qväfva. Besynnerliga tankar. Kan knappt andas. Jag kan ej uthärda längre. — Tecken till vansinne. Kl. 41. Kan knapt skrifva. Mina ögon kunna ej se. Lampan utsläckes. Trodde ej det var så svårt att dö. 10. Härpå följde några obegripliga ord. Om morgonen fann man honom död på gollvet. Några limmar derefter hörde hans älskarinna omtalas sjelsmordet och kastade sig i Seinen. Hvilken makt har förmått så hastigt utsläcka två ungdomligt klappande hjerlan? Dödsorsaken var densamma; den ene dog af kolos, för den andre afbröts inandningen af två luftarter i alltför ringa mängd. Hvarje barn vet att vi måste hafva luft för alt lefva och andas. Äfven vet hvar och en huru det är oangenämt och blifver med tiden plågosamt att ej få inandas frisk luft. Men de fleste — det är förvånande huru mänga millioner annars mycket bildade personer — deribland till och med af sundhetspolisen, hafva alldeles icke något begrepp om frisk eller förskämd luft. Ett hemskt exempel på denna okunnighet kan anföras från ångbåten )Londonderryn för någon tid sedan. De tvåhundrade passagerarne mötles af en häftig storm. Det blef för svårt alt vara på däck och kaptenen lät insperra andra klassens passagerare i en kajuta; den var blott 18 fot lång, 11 fot bred och 7 fot hög. I ett sådant rum blefvo de intviogade. De olyckliga passagerarne blefvo tvungna att alltjemt inandas samma luft. De hemskaste scener uppstodo af döende i vansinne och konvulsiviska sträckningar. Först då det lyckats några af de starkaste, att uppbryta ingången och den deröfver fastnaglade segelduken, blefvo de ännu icke qväfda räddade. Icke mindre än 72 personer, isynnerhet qvinnor och barn (hvilka andas hastigare), voro redan döda. Kaptenen hade ej förstått sig på hvad frisk luft och att andas vill säga. Anda till i 47:de århunvdradetr visste folk ej mycket om luftvilkoret för lifvet. Först engländaren Priestly upptäckte syreämnet såsom en vetenskaplig lifsorsak. (Forls.) LIMRETTREETET SATS DYEITELASYE F—