Helsingborgs-Posten – 29 oktober 1863, sida 2

————7—— sscö-Cc—6ccc ——— Utlandet. Den dansk-tyska saken. Underrätlelseu, alt den dansk-tyska förbundsdagen i mötet den 22 dennes beslutat gifva ett afvisande svar på lord Russells note af den 29 förl. mån., angående striden med Danmark, tyckes hafva vackt en icke ringa ovilja i England. De londonska tidningarne yttra sig nära nog alla på samma sått. De förvåna sig öfver deu naivitet, hvarmed sorbundsdagen förklarar, att en exekution i Holstein ar ett rent af inre tyskt spörjsmål och alldeles icke angår någon utländsk makt och framställa ganska tydligt att Tyskland skall få annat att veta, om det verkställer exekutionen. Men, å andra sidan, betviflas att, under den split som nu råder midt ibland de tyskua staterna, de skulle våga förelaga ett så besinningslöst steg som kan medfora så allvarliga konseqvenser och gifva signal till ett europeiskt krig. vGsobev tror, att Tyskland icke skall så hufvudlöst kasta sig in i en strid, så onyttig och olycksbringande?. — Ingen förnuftig menniska, säger vidare denna tidning, ysom tänker på den förtvislade belägenheten i forhållandena mellan de europeiska makterna eller på Österrikes och Preussens enskilta ställning, kan undgå att komma till den slutsatsen, att det skulle vara en förnuftig handling af de tyska hofven, att draga sig ur striden på det sätt som de måste anse mest afverensslammande med sin värdighet.? Times säger bland annat, att det tyckes såsom skulle sorbundsdagen göra anspråk på att föreskrifva Danmark huru det bör förhålla sig emot hvar och en af dess provinser. Förbundsdagen har beslutat, alt for alla provinser skall vara en gemensam författning, som förenar dem med lika rätligheter och lika beskaffade institutioner, och för alt verkställa detta beslut, som angår hela den danska monarkien, är det som förbundsarmen rycker ut i fält. När man läser detta förundrar man sig ej öfver att det danska folket har beslutat motsälta sig tyskarna med vapenmakt och att konuugeu af Sverge har funnit sig föranlåten att göra saken till sin. De skola dock troligen blifva något afkylda i deras ifver genom de nordiska staternas bestamda hållning. Men fortsätta de med deras framgångssätt, då skola de erfara, att Europas stormakter förkasta deras förtolkning af traktater och folkrätt.? vMorn. Post? yttrar, att det skulle vara ett sorgligt misstag, om förbundet tror alt stormakterna vill betrakta en förbundsexekution såsom en inre tysk angelågenhet och tror, att hvarken Preussen eller Österrike, som skulle uppslalla reservtrupper, skulle vara i sländ att inlåta sig i ott krig i det nordliga