Helsingborgs-Posten – 8 oktober 1863, sida 2

dt st t. 8 n. 5— le 1 entet har i dag vidtagit forstagev Ort 1 is annexion till Grekland. —— — Till Sibirien! (Forts. fr. f. nr) Brotslingar i ordets egentliga bemärkelse, får om mördare, röfware, penningförfalstare o. . . pläga ännu erhalia omtring 100 föpprapp öre afresan, hwarester det uterstående, wanligen —300 rapp utdelas i Eiberien. Utom till eportation dömes nemligen dylika missdadare ill 3—100 läpprapp, hwaraf en del erhalles öre afresan. Man har twå tlasser af politiska örbrytare; de som höra till den första klassen rhalla ej troppslig aga, safom adelsmän eller sadana fom idtat studier. De deremot som höra till Andra tlasfen behandlas säsom mwanlis ga brottslingar. Högst få tillvyggalägga wägen till Sibirien i sa tallade miavitta. Wanligen sumlas de olycklige från olika tralter i det mäktiga c3ar rilet, uppgående hwar afdelning till 250 själar, och måste fjettrade oc) bundne färdas till fots många tusen werste till lidandets ort. Manga wägar leda från vet inre of yi land till Sidirien, på hwilka män och owinnor, sliljda från hwarandra, år ut och år in, draga bort åt Asiens Nord, för att lida och försaka och befolta de öde nejderna. Män, wid hwilkas wagga man profeterat en helt annan forts män, inför Mwilfa de högste embetsmän od hofmän bugat fig i stoftet, wandra nu sida wid sida med eländige rucklare, spetsbofwar och hjertlösa mordbrännare bort till zobelns och isbjörnens land — till ett land, sullt af andligt mörler oc kroppsliga qwal. J hwarje sädan afdelning dömde råder ingen olika behandling, ingen atstilnad till personen. Ållt är nedsjunlet till ett nummer, bwilfet lika behändigt fom ett lolli aflemnas till wederbis vande i Tobolst. J fvetfen för tåget wandra med långsamma steg några kosacker, bewäpnade ände till tänder na, derefter komma fångarne i fedjor, antingen hwar för fia eller parwis fammanfjettrade. ESärslildt fängslade sluta taget, hwillet formligt in: nestutes af tosacker och infanterister. Swart ins sjntnade qwarlemnar man under bewakning. Läng och mödosam är de olyckliaas wandring och kofackerna hafwa ej annat utt bjuda på ån hån och flag med myletjen. Till Sivivien! till Sibirien! ljuder det förs I ut od efteråt fran kosackstruparna och kedjorna stramla, suckar fylla luften oc) tarar fulta ftis gen. Utmattade och wanmältige falla en vel till mars ken. Piststag hjelpa dem åter upp på benen. Efter flera dagars marsch, rastar man en dag, d. w. s. man går icke widare, men qwalen forts fara. Man inawarterar de olyckliga, hwilka man ej en gång under sömnen befriar fran bojorna. Swilolägret är härdt, kosten dålig och stämd. Alltifran Nizne Nowogrod befinner s.g, längst utmed wägen, nagra stationer, Ctopper, hwilka hafwa att uppwisa en talrik besä:tning under en officers tommando. J dessa fiatsfäns gelser för dagen hawa fangarne det wida bättre ån wid de wanliga stationerha. etli mandrar och rastar man eft helt är ige nom tills man hinner till Tobolsk, deportatious: I fonumisjtonens hufwudplats. Sibirien omfattar om landsträcka as 219450 tyssta qwadratmil. Här tumla Nordasiens Sas tuter, Ostialer, Tunguser, Samsdjeder, Kirgiser o. s. w. i wild oordning, sasom man lan wänta jig det of nomadfolt. Dessa wilda folkstammar trängas alltmera mot Norden of Tartarerna under det att dessa sednare flå fig ned och ut breda fig i Omst och Tobolsk, sedan de nedgjort: af kosackerna under Jermark. Jermark fiyttade med ett parti af några hun drade dansta kosacker till Sibirien, för att und s) Czar Iwan den grymmes hämnd, emot hwit sen de gjort uppror. — Dit anländ, förförd han Tartarernas herrawälvde, hwars Hane had ätt gsidens i ZSi ir, sydostligt om det nuwr srande Todolsk och stäntste sulom en försonin för sina synder de erösrade länderna ut G5arer I I Jwan den gymme tröjde ej ett ögonblick a yÖr nevittning Sibirien och Jermark erhö sid sit ge ne lu