Er. 77. EROTAOETY, 1 0. I Rd Rn frn 3:0 att, i händelse mera eller mindre af nu uppräknade delar skulle wara förstördt, sådan sedels inlösen blifwer föremål för särskild ytter: ligare pröfning. — Strandning. Varde d. 4 Okt. I Torsdags afton strandade österut en swenfk slup, i siunlande tillstand, lastad med tjära och hafre från Kulmar destin. till London, ffepparen Da widson. Manskapet, 5 man, har räddat fig i land. Enligt jednare underrättelser Heter fars tyget 7Juno och war lastadt med 360 tunnor tjära och 300 tunnor hafre. En del af tjäran är bergad och resten Hoppas man funna berga; men hafren drifwer upp på kusten. — Frifostig gåfwa. Från dr generaDdivektören m. m. M. Huss meddelar Posttidn. följ: Nf professor Fr. A. Eederschjöld Har unders tecknad emottagit en till Honom af ett fruntimmer, fom önstat förblifwa ofändt, öfwerlemnad gafwa till Semmet för frigifua qwinnor af 1000 vor rut. ÅA styrelsens för nämnde inrättning wägnar hembåres den ädla gifwarinnan en warm och in nerlig tacksägelse. Stockholm den 4 Oktober 1863. M. Huss. — J Mandags återkom den longl. iwenftz norste gesandten i Köpenhamn tillbara från Stockholm. — J Aftonblodet läses: — Wi ha futt del af följande kuriösa utdrag ur ett enstildt bref från Köpenhamn af den 29 Septemoer: — — Den 23 dennes hölls på Lycksborg i Sleswig en konferens af frigås och premiermir nistrarne i närwaro af konung Fredrik, och fat: tades wid detta tillfälle beslut om huruledes res geringen sulle förhålla fig med hänseende till en eventuel förbundsexekution. Det rylte, som på jin tid cirkulerade här, nemligen att wår monart skulle wid sednaste af: stedet från Swerges od) Norges konung i Malmö hafwa till Honom yttrat: Farwäl min broder, mottag min tack oc, om du will, min krona; jag nedlägger den med nöje i dina Jänder, tycktes ide sakna all grund. Efter sitt besök i Sleswig är han mera ån någonsin uppbragt på de tysta furstarne, ty han har med egna ögon och öron öfwertygat fig om, att kärnan af föl: let i Sleswig är danftt finnad och önskar ty ffeviet dit der pepparen wärer oc att få lefwa i fred tillsammans med moderlandet. Under on liflig diskusfion med några af ministrarne, Dwils la betwiflade ett aktivt bistånd från England och Frankrike, lärer konung Fredrik ha yttrat den meningen, att man ide kunde lita på England, men deremot på Frankrike oh Swerges Norge; men att äfwen om dessa makter — hwilket till följd både af egna intressen och för regaende wänskapliga försakringar wore otroligt — skulle swika Danmark i farans stund, få bors de man möta tyskt wåld med danska bajonetter oc slass till sista man både till lands och sjös. Jag tror vå segern och wår rättwifa fak, stall han Haf.va yttrat, oc) met att mina troge na sleswigare i fina hjertan äro danskt sinnade. Att dela Sleswig wore ett brott mot det fleswigska folket, och historien skall ide funna säga, att den sista regenten af oldenburgsla stammen sönderstyckade det gamla Danmark. Ekulle wi, sasom de swagare, i tidens lopp komma att lig: ga under, och skulle Frankrile och Smwerge-NRvrge tillata, att Sfandinaviens sydligaste provins, det gamla Syd-Jutlano, skall dela Posens, Gaz liziens och MNord-Italiens öde att eröfras och trakasseras af de defpotiffa tyska regeringarne, då stiger jag ned från min thron och protlamerar republiken. Jag har tillbragt tre år of min ungdom i Schweiz, jag har studerat detta lands lagar och institutioner, och det är min önwertys gelse, att intet folk i Europa egnar sig bättre för en republikansk författning än mitt kära danska foli. Gamla officerare afskedas, nya inöfwas och allt tyder på att twijtesäpplet Sleswig kommer att blifwa surt nog att bita i. — Från Bricssel skrifwes under d. 27 Ecptember till Rölnifde Zeitung: Wi hafwa från god källa emottagit följande meddelande om den daufffwenfta allianstraktaten. Trattaten har 8..001— L2LKg ND com