nom goda lagar förmås att älska densamma; detta war en swårare uppgift än nedergöra dem! Dumas, presidenten, tillåt henne ej fortfåtta, utan afbröt förklaringen med, att han ej Funds fördraga att hon Höll ett loftal öfwer förråda ne fom träffats af lagen. Madame Roland wånde fig derpå till publi fen hwilken uppfyllde salen och anropade den till wittne att man twingade henne tiga, Dens na apellation blef likwäl endast beswarad med småderop och från det ögonblicket iakttog hon en föraftlig tyftnad. Då hon blef dömd till döden afhörde hon domen med owanligt godt lynne och wände sig sedan till Tribunalet med en klangfull röst wit fen Riouff förliknade wid Hfangen af ett muji kaliskt instrument. ö — Ni ansen mig wårdig dela de flora måns nens öde, hwilka ni mördar, jag fall ocfå med samma mod fom de uppftiga vå schavotten. Efter fur dom återwände — få berättas i En fånges memoirer — hon med en brådska nåra gränsande till glädje, till fängelset ochtillfåns nagaf medelst en ätbörd för of att man dömt henne till döden. (Foris.)