Arresterad den 31 Maj, hade madame Roland, den 11 Brumaire, sitt första förhör och stod d. 18 inför revolutionsiribunalet. Madame Roland bade wartt själen hos Gi rondisterna; hennes stolta farafrår, hennes snille ob upphöjda åsigter hade tillwunnit henne ett stort inflytande, icke allenast vå hennes gemål unian äfwen i sjelfwa konventet. Madame Nvs lands satir och hennes wälgrundade förakt för äregirriga medelmåttor, öfade antalet af bhens ned fiender såwäl fom deras hat. Dedja fiender blefwo alldeles obewekliga då de junno tills fälle att döda en qwinna, fom de, för hennes öfwerlägsenhets full, hatade. Anklagelseakten grundades nästan helt och hållet på hennes förbindelse med Girondisterna. Madame Roland war undergifwen sitt öde; men funde ide utan rörelse höra fina wänner ffyms fas och försökte förswara dem. J hwilken tid och bland Invilfet folk lefwa wi, ropade hon, når den aktning och redlighet wänner bewisa hwarandra of det anses fom ett bron? Det anstår ide mig att dömma öfwer män bwilfa jag wärderat; men jag har aldrig trott att de, fom få mycket lemnat prof på patriolisme, och ädel uppoffring funna hysa dåliga afsigter om de förföllo i willfarelse få war deras wilfas relse en dygd; de hafwa misstagit fig utan att wanära fig; i mina ögon äro de olyckliga, men ide brottsliga! Om det är ett brott att hafwa önskat deras befrielse få tillstår jag inför werls den att jag är brotislig och med nöje tager jag del i den åran att förföljas af deras fiender. Ni hafwen fånt dessa mån, dessa högsinnade män, som man anklagat för sammanswärjning mot sitt fädernesland; men de woro afgjordt menskligt sinnade republikaner; de trodde att de fom ej hade förtrocnde til republiken skulle ge