Helsingborgs-Posten – 1 oktober 1863, sida 1

——— Welsingborg. — Wid herrar stadsfullmäktiges fommanträ de, förl. Tisdag, waldes till stadsombnd wid iermwägs-bolagets stämma i går garfware Trupp, handlandar Borg och dottor Stenkula; i fråga om ordnandet af bodstanden wid murknadstillfällen stulle drätselkammaren derom draga försorg; widare förefom frågan, wäckt af handlanden P. Olsson, att stadsjordar måtte utarrenderas på 20 är i stället för 10, hwarom drätfellammaren eger att inkomma med förjlag; angående personers ansötningar att få friför va jtädsjordar, beflöts att försaljandet af ftadstomter fkulle inställas till dess plankarta öfwer stadens utwidgning auskaffats-. — Wid Helsingborg—Landsbrouna— Eslöfs-iernwägsbolags stämma förliden gardag, beslöts: 1:o att sammanträde (enligt kungörelse I das gens blad) stulle hallas i Landskrona den 31 Ottuyber för slutligt afgörande rörande förenins jen; 2:o Att en bansträckning slulle ste i hufmudjaklig öfwerensstämmelse med sednast undersölte linie, öfwer Siretöplnge; 3:o Direktionen lemnades fria händer, att el: ter bästa Tätt handla i bolagets intresse. Bottryckare Borgs förslag, att en sjölinie skulle uns dersökas, afflogs enhälligt. — En föreläsning som prosten Lindblad höll i Söndags afton å knutssalen i Malmö war besökt af ett så talrikt anditorium som salen tunde rymma. Den kollekt fom inflöt till Barns hemmet i Oderup inbragte 276 rdr. — Riksbankens weckorapport för d. 19 Sept. upptager: utelöpande sedlar 34,520,008: 93; på depositionsrätniug 4,101,816: 27; obegagna: de freditivs oc låneförslag samt reserofonden 1,964,554: 95, eller tilljammans 50,586,475: 15; samt sedelstocken efter föreskrifna afdrag till 45,572,915: 15 0. metalliska tassan till 16,032,155: 53, få att stillnaden mellan sedeljtocken och dess tillåtna maximum utgjiorde 159,213: 35. — Ett divlomatislt insteg. Litteratören Carl Wetterhoff, fom warit nära att fastna i de ry: ffa forna, har nu efter fi återkomst till Stod: holm i N. D. A. offentliggjort en längre De strifning öfwer de rättswidriga trakasserier han å ryska polisens sida warit utsatt för sitt gamla fådernesland. Å denna beskrifning finnes följande pikanta intermezzo, hwilket wi här nedan med hr W:s ord berätta: Jag gick att nypsöla baron Wallien. Jag ringde på hemma hos honom. En lafej förkla rade genom tamburens glasfönster, att baronen war utgången samt att dörren ej lunde öppuas, emedan betjeningens uydel mar förkommen. Han aflägsnade fig under fortfatt letande. Jag wins tade för att få besked om, när baronen lunde träffas. Då träder uppför trappon en äldre man, civilt tlädd, utan stägg och med gulddås gade glasögon. Han wäckte min uppmärtfamhet genom likheten med ett porträtt, som jag fett i illnstrerade tidningar. — Bor baron Walleen här — frågade han på franska. Jag jafade härtill och han pasferade förbi mig och ringde på. Samma swar: Nyckeln är förfoms men, dörren fan ej öppnas. Das ift turios, yttrade furst Gortschåkoff, wändande fig till mig med ett leende. Ty min förmodan att den. främmande mannen war furst Gortschakoff wann bekräftelse i samma ögonblick baron GStjernes wall-Wallten, ministerstatssekreterare-adjointen, wisade fig i ganska djup neglige bakom glasdörrarne och tilltalade den främmande: Mon prince! här finns för ögondlicket ingen annan ingång än genom detta fönster, jag har nyss sielf jätt lof att begagna samma wäg. Mon priuce, stulle ni wilja wåga förföret? Detta fönster ftod i fortfättning med glasdörrarne oc mar beläget öfwer trappans nedre afsats. Nysslands . . O. Wöfade icke länae han wisade