ner på hwarje. 2— — lUtssandet. Danmark. Den 20 dennes öppnades riksrådets förhandlingar med upplasandet af elt kongligt budskap. Den polska angelägenheten. En wienerkorrespondent, som flera gånger visat sig vara val underrältad, yttrar sig osver situationen: Österrike har nu att kasta en afgörande tynud i den europeiska, politiska vigtskålen. Ryssland har ställt krisen på dess yttersta punkt och, derest hittills enighet angående de gränser, inom hvilka den polska frågan skall lösas icke stått att vinna emellan de tre makterna, åro de nu mera ense än någonsin förut vid sallandet af en dom öfver den ryska politiken. Om ej alla kännetecken slå fel, göres å Frankrikes sida e:t nytt, särdeles vigtigt andragande till Österrike och England, hvilket uppfordrar till ett gemensamt afgorande steg emot Ryssland och eventuelt till erkannande af polackarne såsom en krigförande makt. I London har allaredan varit fråga om delta erkännande och det kan der blifva afgjordt hvilket ögonblick som helst, om också de officiella engelska bladen in i sista stunden berätta motsatsen. Om Österrike kan man deremot med så mycket större bestämdhet antaga, att det hvarken vill folja Frankrike ensamt eller bada vestmakterna så långt. Ö. vertygelsen härom kunde måhända hafva till soljd, att England likaledes sortsarande förbehåller sig fria hander och låter Frankrike stå ensamt. Så mycket tror jag mig likväl med visshet veta, att såväl Frankrike som England skola draga försorg om, att den polska insurrekticnen häller sig vintern öfver, på det att Rysslands nu uppenbara blan, att till våren tråda fram för Europa med tillkännagifvandet att upproret är undertryckt, skall komma på skam. Frankrike heter det, med få ord sagdt, vill blifva den polska affaren qvill; men sinner nu ingen utväg sedan det galt så långt, all furst Gortsehakoff bjudit kejsar Napoleon schak i hans egen nations och Europas åsyn. — Frågan om de gammalpolska provinserne lärer isynnerhet hafva framkallat en storm i St. Petersburg. En korrespondent tror att storfurstens återkallande från Warschau och gen. Bergs inträde i hans stalle dels är ett bevis på att fursten fallit i onåd hos sin broder, kejsaren, och att det dels har skett derför, alt ej det stränga förfarandet med polackarna i Warschau, efter hans afresa, skall tillräknas honom. — Nu är, enligt Invalid, skogens askuggande utmed Warschauer-Wiener-jernbanan påbörjad. Bönderna få en daglöniag af 30 kopek och dertill få de behålla allt hvad som afhuzges; arbetet skrider raskt framål. Man berättar att det lyckats ryska regeringen upptäcka verkstäderna för den verkliga revolutionen, och dessa äro klosterna, som man efterhand börjar besätta. Amerika. I Tennessee vinna unionisterna alltjemt nya fordelar öfver de konfedererade. I sin berättelse från Marfreisbro meddelar Rosenkranz, att han har tagit 5) officerare och 4575 underofficerare tillfånga samt eröfrat 3 kanoner, 80 fanor, 29 tält och 2500) säckar spanmål och mjöl. I Knoxville, som är besatt af gen. Burnside, äro stora byten gjorda. — Ken Sandel och Sjöfart. Göteborg den 23 Sept. London 17: 661. — , 27 Hambnra 1391 Navis (923 Alt rv 2 —