Helsingborgs-Posten – 29 september 1863, sida 2

sång med dubbel styrka, såsom hoppades de blif. wa hörde af den ssjäl fom gick från jorden. Ef ter Sillery fom biskop Fauchet, hwilken bitrår dena mäste understödja wid uppstigandet; sedan åfe LesterptBeauvais, Duperret oc Las case. Charles Henri Sanson ledde afrättningen. Det första biträdet, Fermin, stod wid fallblocket; min fader wakade öfwer att de döda fropparna bortfördes och kastades i en korg bredwid guils lotinen. Men sedan sex hufwurd fallit war både lorgen och fallbrädet fullt med blod, få att bes röringen med detta blod måste wara förfrådlis gare för dem fom fommo efter än sjelfwa dör den. Charles Henri Sanson befallte två bi: tråden att utgjuta flera embar watten och att torka bort blodet med en swamp efter hwarje afråttning. De dömdes leder började glesna. Deras fång förlorade i eftertryck utan att förlora i styrka; bland alla dessa manliga och starka stämmor urskiljde man tydligt Lehardys, hwilken öfwer: röstade de andra. Boileau, Antiboul, Gardien, Lasource och Brissot bestego i ordning efter Bwarandra fåavotten; Lehardy ropade då man band honom fast wid fallbrädet, tre gånger: Lefwe republis fen! Efter honom afrästades Duprat. Ducos, innan han lemnade Fonfråde, oms famnade ännu en gång denne fin wän; då han uppsteg på trappan, fade han till min far fom lutade fig ned för att hjelpa honom: — Ad, om din guillotin hade kunnat på en gång döda mig och min broder! Han talade i samma ögonblick fom knifwen öll. Der woro ånuu fer på platsen, men deras fång lät likwäl beständigt höra fig.