Helsingborgs-Posten – 24 september 1863, sida 2

TIII DCVIS HadlPd dllIIOHCS CU III101I101351412 dl Österrike, som, sruklande för ett återverkande på sina egna polska provinser, ville hafva det så, att hertigdömet Warschau skulle förenas med Hans M:t Kejsaren öfver alla Ryssars stater, för alt egas af honom med full egendomsoch suveränitets rätt. Detta bevisar tillräckligt, att det sympathetiska initiativet for Polen utgick från Kejsar Alexander I och att makterna gingo iv på att visa sig delaktiga häruti, på det ej Ryssland skulle ensamt hafva förtjensten deraf och på det alt de skullo minska tillvexten hos den makt de fruktade. Kejsar Alexander I:s försoningsförsök misslyckades emellertid, och moraliskt var nu det löfte han gifvit Polackarne annulleradt genom det bruk de gjort af hans gåfva, marterielt var den internationala förpligtelse han ingått innesluten inom gränserna af traktaten af 1815. Det framställes vidare, att hvardera af delningsmakterna egde rättighet — Ryssland för hertigdömet Warschau, Osterrike för Galizien och Preussen för Posen — att gifva sina polska undersåter det lefnadssätt den fann nyltig och passande att tillstädja dem, likval så alt de fingo en representation och institutioner. Slutligen förklaras, att ryska regeringen tillbakavisar på det bestämdaste hvarje hänsyftning till provinser, som stå ulanfor alla de interantionala förpligtelser man kan utleta af Wienertraktaten. Om man sådes antingen vill hålla sig till meningen eller bokstafven i wienertraktaten framgår deraf, efter furst Gortschakoffs åsigt, följande punkter: Ta. 6 onungariket Polen är oupplösligt förbundet med Ryssland med den inre större frihet kejsaren af Ryssland sinner fömpligt gifva detees och 2:a: .Polackarne, som äro de tre hofvers undersåter, skulle hafva en representation och nation ala institutioner efter det politiska förhållande. hvardera af de regeringar särskilt. de tillhöra, finner vara nyttigt och lämpligt tillstädja dem. Vidare heter det, ang. att konstitutionen skulleutgöra föreningsbandet med Ryssland, att konstilutiouen den gången icke hade samma betydelse som nu och att makterna, om de haft en bestämd konstitution i syfte, de nog hade närmares bestämt don, samt att konstitutionen af 1815 blef kungjord sex månader efter kongressen, utan att hafva blifvit makterna meddelad. Härefter förbigås följande 40 årens historia och furst Gortschakoff förklarar: att Polen från 4813 till 1825 i trots af inre split åtnjöt ett lugn och en lycka det aldrig förr egt, att polackarna gjort ett bedrösligt bruk af friheten och ådagalagt samma upprorsanda som fört dem till förlusten af deras politiska oafhängighet. Franska revolutionen 1830 återverkade på Polen och var det sitvationen i Furopa som inverkat på Polen, alldenstund iusurgenterna verkade detsamma då som nu och framkallade protester. af vestmakterna tillfölje af wienertraktalen. Memorandet åfvergår sedan till nutiden och omtalar kejsar Alexander II:s fogliga, reformerande afsigter, samt de inslitutioner Polen fått i denna anda, och att Polackarne icke destomindre valt detta ögonblick till att höja upprorsfanan. Med hänseende till Droyn de Lhuys memorandum kommer Gorlschakoff till den slutsatsen att det endast är nnancer som utgöra skiljaktigheten i åsigterna. Ryssland vill, såväl som de tre makterna återföra lugnet i Polen. De sex puukterna, af makterna, äro redan uppfyllda af Ryssland eller på väg att blifva det; men Ryssland vill att upproret först skall undertryckas och ordningen återupprättas. Lamoyskiska huset, hvarifrån bomben kastadas efter gen. Bergs vagn, bebos af 200 familjer af olika stånd. Huset bestormades, kostbara möbler och speglar utkastades på stenbron; men ännu har man ej erhållit nägot resultat af undersökningen. Detta attentat lärer hafva skett utan nationalregeringens vetskap eller vilja. Den dansk tyska affären. Enligt K,. Zeit.? skall från Hannovers sida den förutvarande minister v. Munchhansen vara designerad till civilkommissarien i Holsten under en eventuel förbundsexekulion. Frankrike. Det ryska svaret har gjort