Den 19 Sept. Ryssland! Wid blotta ljudet af detta ord, säger Freischtz, känner man redan någonting iskallt. Man tänter owilkorligen på knut och galge, på pistade qwinnor och till döds marterade män, på Siberiens isfält och de underjordiska eafematterna wid Cronstadt oc Sklisfelburg, på hemliga kabinettsdomar oc) uppenbara sabelregementen, på uniformer och handtlofwar, vå kyrkor och fängelser, på kaserner och bordet ler de hemska dragen af despotismen i def sullkomligaste organisation. — Från detta Ryssland heter det un att åtskilliga beftämmelfer äro gjorda, hwilla skola i fix helhet utgöra kejsardömets konstitutionella tagftiftning. Denna reformplan stall kejsar Alexander redan mid lifegenskapens upphäfwande 1861 hafwa bes slutat werkställa fastän först efter en tids rymd of tio år; men fednare tiders tilldragels fer skola hafwa päskyndat förberedelsearbetet, om ide för annan orsats stull få för att draga nytta af den patriotiffa rörelsen, fom få fris milligt uppenbarar fig i kejsardömet och wars till alla partier flutit sig. Enligt Judep. Belge äro reformerna bestämda med sauma fördelar sör Polen. ejjarritets stora representation skalle utgöras aj ett ritsråd, bestående af 300 på lifstid ut sedda fematorer och en reprejentantkammare af 450 malda ledamöfer. Provinsreprefeutationerz na skulte blifwa: en för, Finland med landtdag i Helsingfors; en för Ofterfjöprovinferua (d. w. s. guvernementet Petersburg i inskränkt de tydelse, Estland, viffland och Kurland) med landtdag i Petersburg; Stora Ryssland med landtdag i Moskwa; Lilla Ryssland med landt dag i Kicw; Södra Ryssland med landtdag i Odessa; Westra Ryssland med landtdag i Wil. na; Polen med landtdag i Warschau; Östra Jygland med landtdag i Kasan samt Siberien med landtdag i Jrkutsk. De asiatista provins serna och det omerikanska Yiyssland skola först längre fram erhalla landtdagar. Angående de bebadade reformerna yttrar Breildir: 7Sedan 6 år Har Ryssland blifvit modernt i det europeifta liberala partiets ögon; det bar olifwit en reformoch civilisationsstat. Att en betydlig omhwälsning egt rum i Ryssland Iåter ide sörneka fig; men om detta warit till godt eller ondt maäste man först inhemta af erfarenheten. Af de regerande tlasferna är ej mycket godt att wänta, ty 6 år är ide tillvädligt att firbättra en demoraliserad byråkrati. De tjenstemän, fom werkställa Alexander d. II.s reformer aro desamma, hwilka tjenat till were tyg wid Nicolai tyranni. Allt beror på om de liberala idderna slagit få djupa rötter i sjelfwa nationen, att deraf fan wäntas nagon frutft. Franska kejsaren synes med affecnde på Pos en wara belåten med Ryssland; säkerligen fins ner han det numera wara bättre att lemna Por en åt fitt öde än att arbeta för em samwerkan med fterrite och England. Det wänskapliga örhallandet mellan Österrike och Frankrile tyces hafwa minsklats, sedan det förstnämnda ris fet wid smstemötet stigit få högt i anseende, — något som lejsar Napoleon ej welat förutse. Med oro och längtan hafwa de flesta Euros pas folk följt den diplomatiska notwexlingen nellan stormakterna och Ryssland, och till och ned under de sista dagarna, i sitt deltagande