Riksdagen. — J bördagens aftonplena afslutades ber handlingen of sammansatta utskottets förslag rö rande sedelutgifwande banker, hwarjemte Nidd. och Adeln samt Preftes oh Bondeständen äfwen förehade lagförslaget rörande banker utan fedelutgifningsrätt. Den wigtiga frågan om fedelutgifningsrättens begränsning afgjordes få, att Ridd. och Adeln antog de i hr Wallenbergs reservation föreslagna grunder, att Bondeståndet återremitterade dithörande paragraf i jamma syftning, hwarjemte Prefteftåndet redan på förmiddagen antagit samma förslag, endast med förändring af sista punkten i öfwerensstämmelse med den of utskottet der söreslagna ordalydelse. Afwen i Borgareståndet förordade refervanten m. fl. förslaget, sålunda modifieradt, men wid votering antogs paragrafen oförändrad, sådan den af utskottet föreslagits. Enligt densamma flulle sedelmassan icke få öfwerstiga wärdet af de i allmänt förwar nedsatta grundfondshypos theken samt af sådana till säkerhet för tfasfafreditiv lemnade handlingar, hwilka funna godfännas såsom grundfondshypotheker, dock med den instränkning i sednare afseendet att fedelutgifningsrätt på denna grund inskränkes till högst hälften af hela grundfonden och får anwändas endast i den mån kreditiven äro anlitade. Ens ligt hr Wallenbergs förslag skulle derjemte få inräknas behålluingen i bankens egna kassor af rifets mynt och Nikets Ständers banksedlar, äfwensom behållningen af i Riksbanken insatte medel samt guld och silfwer, beräknadt i wärde efter samma grund fom i Riksbanken. Nefers banten hade äfwen i fråga om fasfatreditivfälerheterna uteslutit tillägget i den mån trediiven anlitas, men hwillet åter insattes af Pre teståndet. J fråga om te ide-fedelutgifmande bankerna deslöt Nidd. oh Adeln att K. M:t skulle ega oröfwa nyttan af sådana banker, liksom af de öfriga. Presteständet ansäg att den solidariska iuswarigheten skulle stadgas äfwen för dessa hdanker samt att grundfondens minimum kunde nedsättas till en half million. I fiftnämndedigt instämde Bondeståndet, utan att widtaga någon förändring i utffottets förslag, beträffans de auswarigheten och K. M:ts pröfningsrätt. Dessutom återremitterades af detta ständ de pas agrafer i båda förslagen, fom stadga att banks sontor må endast i stad öppnas, emedan man ansåg att filialkontor jemwäl kunde inrättas i köping. J öfwerensstämmelse härmed förän)rade Ridd. och Adeln paragrafernas lydelse ertill att hufwudkontor må endast i stad äppnas. — WWLW— F————— ö