Helsingborgs-Posten – 15 september 1863, sida 2

Pardonnez! sade den unge pasiageraren i det han utkastade alllfammans genom wagnsdörs ren. Ah! det war skada! uttopade fruntimret. Jag hade endaft föpt den åt er, min fru. Ni gör mig förbunden för er uppmårffams bet min herre, och jag ångrar att jag ej fmafade på dem ... Jag stiger ned och köper andra ... Nej, nej, blif qwar, min herre, fade den stöna och fasthöll honom fmåleende. Som ni befaller, min fru, återtog den unge rr under det han drog halödukan till råtta. Nu inträdde en längre tystnad, nuder hwil. ken de båda passagerarne endast i tankarne syosseljaue fig med hwarandra. Hwilket charmant fruntimner tänkte han. Hwilken galant gosse, mene hon. Hwilken tjusande barm! Hwilken wacker figur! Med ett ord: båda hade gjort det bästa intyck på Dwaraudra. Den ena fann den andca förtjufande! Guru lätt år det ofta ide att göra fig förtjusande och intagande? ... Här war det några ftukter fora lockade damen. Qwinnan har, ifrån werldens skapelse ända intill wåra dagar warit swag för frukter. Andamålet helgar medlen! Tredje Stationen. Klockan 7 på aftonen anlände man till dem tredje stationen. Haloh ropade den tjocke från fabrioletten, har ni inte mål i mun? Hwad befalls? ropade ett halft ljog röster ifring wagnen. Har ni frukt?