Helsingborgs-Posten – 8 september 1863, sida 3

böner med dottren. Men Octavia och hennes syster woro oryggliga i sitt beslut. OM nu skall jag gå här allena, klagade Desirke. Rär du will, kommer fröken A. till dig. Hwarföre Fall du, för att ännu ytterligare plåga mig, slunga satirens skarpa pilar emot mig. Det år ide satir, utan mint allvar att henz nes sällskap wore i alla afseenden mera Pads sande för dig än mitt. Octavia reste; Defirie stod liksom förstenad på den plats der hon lemnat henne. När wagnen förswann ur Hennes åsyn far stade hon sig i modrens armar. Mamma hwad har jag gjort? Hwarföre skulle detta ffe?? För att låra dig känna hwad ett ord betys der? Kanske!, tillade hon tröstande, fanffe att hon en gång kommer tillbaka till dig, men tro mig, det blir ej förr ån din lyckas ftjerna huns nit flodnra. Huruwida modrens förutsägelse slog in får ger oss det efterföljande. —— ——