Helsingborgs-Posten – 1 september 1863, sida 2

— Nåwäl, fade Charles Henri, då skall Ma riesYntoinette då i dag och i morgon ordningen komma till of. — Det betyder ingenting. — Hustru, mera ån en gång bar jag fagt: det betyder ingenting! Den enda fördel jag har af min tjenst består deruti, att den kommit mig att förakta lifvet få mycket, att det gränsar till leda derwid. Om jag ide har högt uttalat hwad jag i förtrolighet meddelar ät dig, få kommer det derutaf, att jag wet hwilken afsky medbors gare Fouquier hyser för allt förståndigt ipråk, om det utlalas af en person af konglig hårs komst eller af en af skarprättare.familjen, fom jag. Min farmor betädte sitt ansigte med händers na och suckade djupt. Hon hade ett så häftigt nervöst anfall, att min farfar måste ropa fin fon till hjelp, för att bära henne i fången. Han wågade ej låta någon fe henne, ty dessa tårar skulle hafwa warit ett brott emot republiken och de flesta af hans folk Hade tillfölje af sin demagogiska sinnesstämning angifwit henne. Efter detta uppträde war Charles Henri Sans fon få nedtryckt, att min far måfte föreslå hos nom att ledsaga honom. Han tog af fig fin uniform och de begåfwo fig till revolutiongplats fen, hwarest redan förberedelser woro gjorda till denna andra kongliga afrättning. De anlände till conciergeriet omkring kl. 2; det war redan omringadt af bewäpnadt folk. På gården stod en afdelning gendarmer och några ryttare och officerare af revolutionslhås ren, Medborgare Custache Nappier, en af revos lutionstribunaleto tjenare, framtrådde til dem;