Fångarna utlalade sin tacksamhet härför med mycken värma. Några af dem talade god franska och åtskilliga förstå hvad som på delta språk säges dem. Två af generalerna äro gamla mån med krithvitt hår. England. Times tager sig anledning af den i Paris nyligen utkomna brochyren Kejsaren, Polen och Europa, hvars husvudsakligaste innehåll vi meddelat i ett föregående nr, att ånyo uppmana Englaud att så mycket som möjligt sörja får polackarnes inintressen, men likväl att först och främst tänka på sina egna. Efter att hafva beskyllat brochyren för att genom silt utfordrande språk uppreta Preussen till ett ännu trotsigare motstånd än hittills, säger Times?: Men man berattar oss, att det var den första Napoleons tanke, valt ett stort Polen skulle åtorupprättas?, och det uttalas här på ell tiltitsfullt sätt, vart hvad som mest skulle sjena till att konsolidera den napoleonsku dynastien skulle vara ett krig för Polens återupprättande.? Derest detta är Napoleon den Ifl-s öfvertygelse, då skall det naturligtvis komma till ett sädant krig, ty brochyren sorklarar att det ligger i hans politik. Men derest det skulle gå dithän, då torde det väl ämon vara ljenligt för oss att fråga: hvad ar Eunlands intresse? Alla dessa slollparader, detta ombesörjande af nya kort för gamla invasionsvägar, denna förnyade undersökning af fordna valplatser — eger allt detta rum till gunst för Englands politik eller Englands intresse? Vi kunna icke inse att så är förhållandet. Vi ouska likamycket alt se grymhet, fortryck, plundriag och anarchi upphöra i Polen som i Nen-Orleans, Virgiaien, Cirkassien, Rongpo eller Dahomey. Ja, vi hysa cu innerlig önskan att se polackarne väl behandlade emedan det är en gammal vana hos oss att önska delningens stora förbrytelse blefve återuppråttad och för det att vi allaredan bafva offrat oerhördt stora penningesummor och en betydlig sympathi på den nationens oroliga och demoustrerande, men i allmänhet icke fredliga industriosa palrioter. V. hafva äfven, säsom brochyrens forsatlare yttrar, fastän Gotschakoff på ett ömkligt säli förnekar det, en traktatsenlig rällighet alt tala ett ord med i de ryska rådplägningarna i detta afseende. Att vi tillbjuda kejsar Alexander vår goda tjenst, att vi enträget åberopa vår rättighet att blifva hörde, är icke mera än rätt och billigt. Men äro vi tvungne skåra halsen af en mycket nyttig vän för det han år hallstarrig och ej vill lyda vårt råd? Vi tro, att vi känna något till våra landsmäns känslor och vi svara rent ut på dep af brochyren framställda frägan, alt det engelska folket icke vill låta sig öfvertalas till ett krig med Ryssland, med mindre en provokation skulle ega rum. Vi trakta alla med ifver efter, att allt hvad diplomatien kan göra för polackarne skall blisva gjordt. Men hvarje minister, hvilken man till och med endast misstänkte, att han skulle störta Ryssland i ett krig för att dela Ryssland och Preussen i Frankrikes iutresse, skulle icke längre fortfara att vara minister. Derest den der brochyren är en sransk sräga, må detta vara ett engelskt svar. Italien. Från Turin berättas, att en sorut vid italienska hären anställd geniofficer, hvilken efter Savoyens afträdande till Frankrike ingått i franska hären, hade af kejsar Napoleon fått i uppdrag att göra noggranna undersökningar af Östersjön och dess befästade platser. Han reste såsom italiensk målare och har fullgjort sitt uppdrag till kejsarens stora belåtenhet. Han har skrifvit till en slägting i Turin, att Kronstadt för någon tid sodan varit ganska lätt att intaga och alt vägen till Petersburg då var lika lätt att passera, som från Paris till S:t Cloud; men nu hade det lyckats Todlleben att göra ett dylikt företag mycket svårare, TDelegra m mer. Wien den 6 Aug. Det heter i den osficiella Wien. Zeit.: Kejsaren har i en skrifvelse af den 31 Juli inbjudit samtliga suveränerna i det tyska förbundet och senaterna för de fyra fria städerna till en församling, hvarest kejsarens tyska allierade personligen skulle infinna sig för att öfverväga frågan om en tidsenlig förbundsreforia. Till samlingsort föreslår kejsaren Frankfurt och som dagen för församlirg ns samman1. Aa.A 8