Helsingborgs-Posten – 2 juli 1863, sida 2

WQ H— ——— As—— — staten Ohio for alt besätta denna stat och skilja de ostliga slaterna tran de vestliga. Richmonderbladen at den 43 Juni vill vela, att det lyckass gen Johnstone, att genomtränga ven. Grants linier och föröka Vicksburgs garnison med 1.540 man. Felegrvammer IL. o n d on d. 50 Juni. Fofverhesets moie i går uppskot lord (Aauricarde. på grefve Russels onskan, den at honom bebadade diseussion om den polska frågan. I underhuset meddelade Lapard, at från Petersburg ingått undertattelse vom noternas maltagande utan vidare svar. Morn. Herald af den 29 dennes vill veta, alt Persigny skall vara gesandt i St. Petersburg och Walewski i London. Paris den 50 Jani. Det heter i ÅConstitutionnel: Den diplomatiska aktionen i den polska frågan skall, som man hoppas, lyckas, men det som hufvudsakligast skulle medverka till en lycklig utgång saknas, då man berättar att endast en diplomatisk intervention är majlig. Bakom diplomatien står maklernas oryggliga vilja tills ofverenskommelsen är ejord. Ett krig år dersor ej troligt, Man har endast att frukta krig om en makt ensamt skulle vara så oklok alt vilja strida mot alla. Frankrike har inga biafsigter; det vill aletgisfva Polen till sig sjelf och göra slut på en stallning, som år odräglig for alla makter. Paris d. 50 Juni. Det heter i Moniteur: Enligt general Foreys berattelse har Puebla hvarken varit i brist vå lissmedel eller ammunition. Uppgisvandet af stället tillskrifses besättningens modlöshet tilltolje af Comonforts nederlag. I Vera-Cruz har gula febern visat sig. uPays innehåller en analys af den franska noten till Ryssland. Evoligt denna tidnina innehåller noten 6 punkter, hvarom stormikterna blifrit ense. I noten anmarkes att fiera af dessa punkter olverensstamma med kejsar Alexanders äsigter och att alla ofverensstämma med de bestående trakterne, Den uftalade sorhoppning cm att Ryssland skall antara dem som basis for underhandlingarna. Ryssland uppfordras att i mensklighehetens namn, göra ett slul på den blodiaa striden; Ryssland burde onska ett slut på sienlighetenna och polackarne kunna icke vägra all nedlagga vapen utan alt forvärra sin ställning. De 8 makternas enighet vid underhandlingarna antydes såsom bestämd. Kejsar Napoleons regering skulle prisa sig lycklig, derest Ryssland antog den föreslagna basis. Slutligen hantydes i notea derpå att öfvermakten väl kan kulva polackarne, men alt pol ka frågan alltid måste stå qvar. kndast om den underkastas en europeisk nuderhanaling kan man hoppas en lösning af denna fråga på ett värdiRgt och med ärhundradets anda öfsverensstämmande sått. Newyork d. 17 Juni. En proklamation från Juarea förklarar, att Mexikanerna skola fortsätta sitt motstand till det yttersta. Puebla har endast måst ofverlemna sig till solje af hungersnoden. (Detta sista ofverensslämmer ej med telegrammet fr. Paris). London den 4 Juli. I underhusets möte androg Ruebuck om erkannandet af de konfedererade staterna. Mot detta andragande lalade förnämligast Bright och (Gladstone. Slutligen blef debatten ajouruerad. Palmerston var icke tillstädes. London d. 4 Juli. I öfverhuset möte i går forklarade grefve Russell, att Murawiew i sina dekreter val hotar de polska qvinnorna, som visa sig i sorgedrågt, men icke med knut. Han förklarade all den franske gesaudten har desavouerat sm regerings alsigt att sorelagga England nya medlingsförslag. — Derby protesterade emot de joniska öarne afstående, hvilket vore skadligt för England oeh tiv ingen ny ta för Grekland. Russell försvarade afståendet; regeringen hade ellaredan börjat förbereda en konferens af skyddsmakterna, och Frankrike såväl som Ryssland hade redan afgisvit vanskapliga försäkringar. Raserandet af Korfus fästningsverk torde visa sig vara nödvändigt, enär le äro för stora for Grekland och kunna vara alltför frestande för de andra staterna. — —2ä—— —— AWWz— — — —— ru na te! na