Helsingborgs-Posten – 30 juni 1863, sida 3

lltlaudet. Den Polska angelågenheten. I Polens sak larer man ej hafva mycket att hoppas af diplomatien; de enskilta intressen hus hvardera af makterna utgora stora hinder. England hade, emedan deras intressen ej stå på spel, genom Russell forklarat alt det ville söka göra ett slut på striden, men kan ej på annat satt intervenera; Österrike är försall i en kinkig ställning derigenom alt det var en af de makter som verkslallde Polens delning. Men frauska bladet Parie? anser att om Österrike frivilligt uppoffrade Gallicien och öppet sorenande sig med Frankrike, med vesterns osriga solk, med den trofasta svenska nationen, med det ädla Ilalien, denna Polens frigjorda syster?, skulle det inom kort se sinmakt befästad. Patrie? framståller vidare huru det skulle vara en ganska latt sak att kasta Ryssland tillbaka inom sina gamla gränser, om vapen afsändes till dessa tappra palrioler och, om så pålordrades, en kontingent från hvarje makts sida och slutar sin artikel sålunda: )Europa måste intervenera, )Må derföre Europa påsett bestämdt sätt för Ryssland tillkännagifva sin vilja och uppstalla vilkor som Petersburgkabinettet maste antingen antaga eller afslå, utan uppskos, utan omsvep! Om svaret utfaller nekande, må då Frankrike i förening med några forbuudna nationer taga initiativet. Må dess svård, redan segerkrönt i en annan verldsdel, på nytt helgas åt försvaret af en ädel sak! Det blir då ett nytt korståg. Occidenlen kommer alt mata sig med Orienten; men denna gång ett civilisationens korståg emot barbariet.? Rysslands svar afvaklas nu och kommer det sedan att bero på hvad makterva soretaga, om de tillgripa kraftigare medel än diplomatiska noter. VER RR RE RE tt er en