med följande ordförande: professor N. I. Au dersson för naturwetenskapliga settionen, lettor Roscnius för kristendomsunderwisningen, rettor G. MR. Kabe för språlunder wisningen, reltor P. G. Alander för de historiska och geografisåa läs roämnena, oc) lettor E. G. Björling för nmatematissa under wisningen. De öfriga twenne settionerna, de sör filosofi samt för exercitierna (musit, sang, teckuing och gymnastit), kunde icke fonstituera fig, alldenstund de öfriga settionerna, synnerligast den angaende språtunderwisningen, alltför strangt ådragit fig de få tillstädestomna ledamöternas uppmärt: samhet. Ordföranden, prof. Carlson, hemställde till mötet, huruwida ej ett inlemnadt förslag om bildandet of en gemensam pensionsinråttning för elementarlärowerkslärarne, hwiltet förslag stode i närmaste samband med den 51:sta af mötets frågor, borde öfwerlemnas till en särstild be redning. Sedan detta af mötet blifvit bifallet, utsag ordföranden, cnligt stadgarne, tre ledamöter i denna beredningstomitt, nemligen lettorerna Björling Blomfirand och C. P. Nordlund, hwilta stulle utse de twå öfriga ledamöterna i fomiten. Generalmajor Hazelius warnade, med anledning af den beslutade beredningstomiten, för bildandet af fmå pensionsföreningar, förordade allmänza entes och pupillkassan. vettor Nosenius framhöll först 55:te punkten af de framstallda frågorna, lydande salundn: Bör Lindblomska förklaringen of Luthers tare: kes bibehallas sasom lärobot wid elementarlärowerfen? Bör öfwerhufwud en energist protest inliggas mot dess utanläsning? Huru löses lampligast den swarighet, som ligger deruti att mom higre elementarlarowertets öfwersta Hass ser antalet of förestrifna amnen för Eiftendomsunderwisningen öfwerstrider antalet af weckans åt dessa amnen anslagna underwisningstime mare 3 denna fråga hade lektor Wallander först närma:e yttrat fia. Han hade anfett tatetesens utaniasning förtasilig; churu troslaran ej lunde fattas af förnuftet, bör man dock på wisst satt giswa barnet ett tegrepp af densamma. Dessa asigter bade delats of adjuntten Anjou, tyr toh. Etdahl och adjuntten Strömberg. Äfwen af de öfriga hade de fiofta öfwerensstämt om utanläsningens förkastlighet. Jngen gemensam mening hade för öfrigt gjort fig gällande, utom den att underwisning ej bör börjas med utanläsning. — Magister Hedlund fade fig ej huma gilla det afguderi, som bedress med denna lärovof, hwilken är pedagogiskt olämplig, osystematisk och swarsattlig. — Emot sisinämnde talares asigt protesterade lektor Rosenius. (Forts.)