Lord Palzerstons tal såsom reftor wid universitetet i Glasgow. ) Ur Evening Mail, Lord Palmerstons installation såsom rcktor wid Glasgows universitet core rum den 30 mars tl. 1 ce. m. Sem ett stort antal perjos ner anmalt fig till erhållande af inträdesbiljetter för att ahöra det tal, hwarmed rcktor skulle tillträda sitt embete, befanns nuiversitetets for lennitetssal ej tillrackligt stor, hwarför man bes stöt att wid octta titlfalle begagna S:t Jehns tyrka, fom stöter intill universitetsbyggnaderna. Midt för predifstolen hade man latit uppröra en plattform, betäckt med skarlakarsrödt iläde der platser anwisades åt professorne och ett be tydligt antal gaster af rang eller anscende. Ons tring 1,700 personer woro närwarande. Sats herrlighet, tladd i sin emletsskend, en swart siden tupa, garnerad med tofsar och fransar, in: fann fig fem min. öfwer 1, cd helsades med kufnalåe bifallsrop. Efter en bön och ett kort helsningstal på latin af äldste professorn, höll lord Palmerston sitt inträdestal, hwarur anföres följande ut: orag: Mina herrar, gr vinden, o om jag få får säga, till all högre bildning, till en gentlemans bildning, maste sökas i Greklands oh Roms ilassiska wert. (Bisallsrop.) De gifwa of crems pel på mer sänsla, mer elegans i stil, mer jams manfattuing i tanke, än man mähända fan finna i någon annan tidsalders skifter, och de hafwa i fig det anmärtningswårda, att de ära produfter af en tid, då de män, fom egnade fig at wetenskapen och litteraturen, på långt när ej egde de hjelpmedel, hwaraf mi äro besittning att förwärswa och utsprida sina kunskaper. De kände ej bottryckerikonsten, de saknade de mänga tommnnikationsmedel, fom nu fätta oss i stånd att med jemförelsewis ringa möda tillegna of resultatet of andras arbeten och att utoilda wår egen fmak genom umgänget med de ffrift ställare fom utmärkt fig både för god smak och godt omdöme. Studiet af de klassiska författarne fan utan twifwel för mången af eder i början wara mödosamt och tröttjamt, men det skall säterligen för hwar och en blifwa en källa till ädel njutning un:er hvnje tidpuntt of ert Lif, och det som i början föreföll som ett mödos samt arbete ssall i fina följder gifva eder mederamwidelje och nöje. (Bifallsrop.) Dessa ord, wederqwickelse oc) nöje, påminna mig om, att den man siulle wara föga passande att hands leda ungdomen, fom wille förneka den hwarje wederqwickelse, ella nöjen, Om tankcskraften tändigt spännes, måste den sjunta sör sin egen yngd, och det är derför fom tjenlig wederqwicelse och tillåtliga nöjen, uppblandade med avs bete, bidraga till att uppfriska fjälsförmögens zeterna och att göra arbetet lättare och följdikare (Wifalisrop.) Men dessa förströelser najte wara sadana, att de gillas of förnuftet och ej förderfwa sjal och hjerta; att de ej under zräfwa de förmögenheter, fom böra anwändas till ädlare och nyttigare ändamål. Studiet of mtilens mästerwert bör ej heller hindra eder från att skänka tillbörlig uppmärksamhet och wålförtjent benndran åt ert eget lands och språks lassiska arbeten, och då jag anbefaller ev bes antjfopen med de gamla tidernas biftorieffrifvare och poeter slulle jag begå en orättwisa om Å cj på samma gång uppmanade cr att göra förtroliga med den cugelsta litteraturens torheter — med Milton, Shatspcare, Pope och ) Rektor wid nämnde universitet metswarar hwad wi U