ket kan och bör sasom wälberättigadt förswaras, hwari bestar då oetta? Hårom yttrade jig rettor Aspling, expedit.sekret. Nordwall, prof. Andersson, lettor Blume strand, tyrkoh. Erdahl, mag. Hedlund, reltor Hammar, rettor Borelius, lettor Rofsenius, reltor Nabe, lettor Westerlund, general Hazelius. Första frågan, hwad fom menas med mångläferi, beswarades olika: det fan betyda att läfa för mycket i de särskilda låroämnena, och att läsa för många ämnen, hwilten sednare uppfattning delades af de fiefta. 3 allmänhet syntes man ej hysa sa särdeles stor farhaga för detta s. f. mangläseri, blott det rätt ordnas och regleras. Mag. Hedlund roade mötet med ett förslag till häfwande af den ansträngande läsningen, att nemligen från underwisningen ute sluta alla tlassiska och twå moderna ipraf, dogs matik och filojofi, — ett förslag, fom han sjelf. fattade tatter sit, men af en annan talare betecknades såsom ytterst radikalt, ywillet dock, sasom en tredje talare uttrydligen anhöll, ej torde få anses sasom ett lojord. Ä (Forts.) sH3:3333333333niiiin 5W0 F50000