A CQ, Q — r — gick dyster af och an och tänkte förmodligen: Hwartill tjenar det att swenska generalpoftitys relsen låter bygga snabögående ångfartyg att befordra poft oc passa jerare mellan Stockhohn och Stettin, då Preussen är få litet uppmärkt samt och tacksamt härför att det ide ens will incommodera några tullherrar att stiga upo i god tid. Wi ha all anledning förmoda att swensta generalpoststyrelsen går föreställrungar hos den preussiska, få att oskickhet snart undanrödjes. Kl. half 5 e. m. woro wi i Berlin. Hela staden war på benen. Man politiserade förjträdligt wid Unter den Linden. Se der fom mer fungen! helja, annars blir ni arrejterad. Se der von Roon, ministern. som prefidenten Grabow bad weta hut... Och je der hr Bis marck, på hwilken Enropas ögon äre fästade .. Bismarck, tom gör en konft i i reprefentanz terna! Hwad skulle det ständ, till hwilket du hör, min föra Iwar, säga om wåra ministrar gjorde detjamma. Som sagdt, här politiseras enormt. Bier flyter i strömmar, men ide blod ... ännu ide åtminstone. Junkerpartict wågar det yttersta. En statskupp tycktes stå för dörren. Sesjionerna i deputeradekammaren bebåda att ett dj wäder snart urladdar fig i Berlin. De libcs rala tidningarne indragas dagligen. untker tidningarne deremot spänna bägen högt. De mena på att regenten är tonung med guds nås de, aj gud inspirerad mid walet af ministrar, m. fl. galenskaper. Deputeradekammarcu ros par: bort med ministeren, ett annat system! Annars — revolution wille man ropa, men man säger ide ut ordet. — Ett qwinnoupptopp föreföll för fort tid sedan i italiensta staden Avenza. Hustrurna till forbönder, hwilta förut haft sitt lifsuppe hälle på transport af den marmor fom brytes i Adenza och Carrara, sötte storma och förstöra derwarande jernwägsstation, emedan de med fina familjer genom jermwägen blifwit brödlösa. En infanterioataljon maste tilltallas från det nä belugna Wenssa för att stilla u ploppet, Mwilt:t lackades utan att någon blef sarad.