Helsingborgs-Posten – 6 juni 1863, sida 1

Hofpredikanten Olin af 39 personer för ett be lopp af 861 rdr 69 öre. Clottspaftor Ahlström af 6 personer för ett bes lopp af 99 rdr 1 öre. Prosten vagerqwist of 1 person för ett belopp af 35 rdr 60 öre. Prosten Feuk of 2 personer sör ett belopp af lsierdr 71 öre. Khrkoherden Witt af 1 person för ett belopp af 7 ror 64 öre. Antalet of dem fom afgäfwo röster war blott 143. De röstegande utgöra omkring 1200. — Med anledning af Generalpoststyreljens underd. hemställan, har K. M:t under den 8 najil. Maj funnit godt i nader bifalla, att, i sammanhang med poststations öppnande i Estra Zorps lastageplats i Espö socken af Malmöhus län, ny post må få inrättas emellan nämnde laftageplats och lämplig puntt å postlinien Marmö-—9)stad, att framoch återgå twå gån ger i weckan, få länge kostnaderne för denna posts befordrande ide öfwerstiger den derför bes tingade summa af 260 rdr om året. — 3 danskt statsråd, fom hölls i början af förl. wecka, lärer blifwit definitivt afgjordt att prins Wilhelm mottager grelista fronan för fig oc) fina efterkommande. — Engelska tidningar berätta, att hr Russ sell, tiedje legationssetreteraren i Berlin, blifwit utnämnd till andre legationssekreterare i Stockholm. — ESyskonen Neruda hafwa d. 2 Juni one ländt till Christianstad, för att gifwa konsert å derwarande theater. — Af förekommen anledning och då swenska och norska resande i Tyfflaond stundom rönt olägenheter af att ide wara med pass försedda, fö star Posttidningen allmänhetens uppmärksamhet å nödwåndigheten sör resande att under resor i Preussen och andra tysta stater tunna sörete respass i behörig ordning. — Bland sdnare dagars frågor wid rifös vagen har isynnerhet frågan om mlltoran ådragit fig nppmärfsamhet, tillfölje af de beslut fom fattats inom adel-, preftes och bondes stånden angående förändring i det hutills följe da systemet, nemligen an mull fall påläggas wåra jörnämssta lifsförnödenheter, hwete och råg, malet och omalet. Sednare årens erfa renber har wisat, ifynnerhet hwad angår lands mannaprodukter, att de, utan den s. k. ffyddåtullen, lemnat ett betydligt öfwerskott i utförsel etter att denna närinasgren gått betydligt fråm åt, hwarför den utgång fom frågan fått i bondenandet säkerligen war för mången owåntad och lemnar anledning till nedslaende reflectioner. I adelståndet afyjordes frågan med endast en rösts pluralitet; i presteständet blef frågan om lijsmedels:ullarna afgjord derigenom, ant den majoritet fom segrade då det gällde tullfrihet å sranmål, icke war tillstädes då skrifwelsen vor terudcs. Helt motsatta åsiqter i tulljrågan uttalades wid det nationalekonomiska mötet i Göteborg. Beträffande detta möte innehåller ett bref till Dablvpilen följande skildringar öfwer ålskilliga af de talare som der uprträdt: Vland de norske takarne kan utan nwifwel räfnas främst leftor Daa från Kristiania, en medeläldtia man med helt skägg. Han war en ganska fridlig talare, men ynerst försiglig, han war liffom de andra notrmännen rädd att fom ma bem och ha sagt för mycket eller medgifwit för mycket for vores vedfommende. Näst efter honom tycktes chefen för Norges bank, hr Etabell, winna anklang, få wäl för fin förmås ga såsom talare fom det werkligen älskwärda sätt som uppenbarade sig hos denne man — för öfrigt i min tanke en typ för norrman. Näst efter desfa kommo bröderna Kjerulf, den ene hög militår, den andre hög embetsman, beg ge unga nog, och begge sräkniga och rödhåriga, men båda mån med hög imelligens, det hörs des och fynted på de båda bröderne. En motfara fl DÖfÖ Hoarrn äado .aS. O.