Helsingborgs-Posten – 4 juni 1863, sida 2

porten till begrafningaplatjen emottogs lifet med en foral, uppstämd af finska garders mus sifkär, hwarejter tåget under tonerna of Björs neborgska marscben fromffred till grafitådet. Jort fästningen förrånades, enligt den aflidnes redan längesedan ytrade önskan, af kyrkoherden Forsten, som äfwen i warma och anslående ord tolkade den allmänna wördnaden för den grås nade fosterlandsförswarareng minne. Efter jordjästningen uppsämdes af gardesmusiken Wart land, som ähördes af den församlade mångden med blottade hufwuden. Det war en siund af nilla högtidlighet. Wårsolen sten fråm mellan molne: od) tycktes bebåda, också den: An kommer dag, än är ej allt år förbi. WWår upa teater får tills widare fom en ruin, utan att man ännu närmare kunnat gör ra fig redo för huru den skall återupprånas. Teatettruppen finnes deremot ånnu qwar i lans det; men den har tywärr remnat i twenne hälfter, lifsom sordom der romerska riket. Wi boppas dock art den spliniring, fom on uppstått, icke stall wata ehjelplig, utan av Helsingjors ännu i höst skall få njuta af det äterförenade sällskapets prestationer. Enligt twenne ordres, utjärdade den 10 Maj, kommer den i Finland förlagda halfwa fave pörbataljonen att kompletteras till en hel bar taljon och ställas på krigsfot, äfwensom Hvere ne fåstningsregementen att bildas, ar hwilku det ena med fyra bataljoner är bestämdt for tjenstgöring å Sweaborg och det andra dejta ende af ire bataljoner, för Wiborg. Hwarje bataljon kommer an besta af fyra kompanier. Dessa regementens uniform blir denjam ma för liniebataljonerna i Finland. — Skalden Runcberg lefwer wid Borge, afs lägse från händelserna, men ide def mandre lifligt intresferande fig för dem. Äfwen han har med stort deltagande följt adressfrägan och de dermed i sammanhang stående tilldrogels serna. Den polska angelägenheten. Man will ännu med wisshet weta, att Westmakterna och Österrife äro ense med hänseende till den vtters ligare diplomatiska aktionen i St. Pelersburg, och att Drouvn de Lhuys har of de dfterviki sta och engelska förslagen utarbetat en depesch fom skulle den 31 Maj hafwa anländt till Wien. Hufwudinnehållet i densamma år det ömers rififfa förslaget, fom Memorial Diplomatique? har meddelat och det engelska wapenstilleständsförslaget skall wara upptaget på förut omtalas de modifierade fått, De: år således den gams la historien för en weckas tid tillbaka fom nu dukat upp igen, endast med tillägg att förflas gen, innan de afgå till Petersburg, Mulle till ställas de andra fyra makterna, hwilka bafwa undertecknat wienertraktaten, neml. Spanien, Swerige, Portugal och Preusfen för att derpå, försedde med de sju makternas underskrifter och understödda af icke identiska noter från dem, Presemeras den ryska regeringen. Ånyo har man försäkringgr om att eft makterna blifwit ense med sterrike på förnt uppgifne sätt och att förslaget nu skall afgå till Petersburg; men efter nyaste underrättelfer skulle man endast anmoda de fyra andra makterna om deras godkännande, sedan Ryssland gått in på förslaget. Man will emellertid ide i Berlin tro på upps giften, att Ssterrike är bundet mid weftmatterna och till slut mäste följa den bana de flagit in på. Om detta härleder fig från bättre fäns nedom om saken eller man will nödigt tro på något få obehagligt, wet man ännu ide. Gngland. Från London skrifwes den 23 Maj: 7En bekant diplomat, fom sjelf år wertks sam wid underhandlingarne, skrifwer till en annan härstädes: Wi gå långsamt men säkert kriget till möte. Här (i Paris) söker man det, och i Petersburg anser man fig ej funna unds wika det. Dagens uyhet är afbrytandet of den diplos matista förbindelsen mellan den britiska och den basilianska regeringen. Den brasilianska ges sandten Hade af grefwe Russell begärt sitt pass och erhållit detsamma. Grefwe Russell har emellertid fått den obehagliga uppgiften attförs swara fig inför parlamentet med hänseende till denna olyckliga omständighet. Saten lärer blifwa kinkig nog för honom, ty efter hwad man i allmänhet wet, har han orätt. Man gifwer britiske gesandten i Rio skulden till hela fons futten. Man tror att om lord Palmerston i