som war hjeltinnan deri. Nagra personer, ter lemnade ett sallskap i det ögonblick regnet wålssamt nedstörtade, siulle just återwända in i hu: tet, då plötsligt en big ljungade och ett Ait flag unllade. En ung man, jom hade en dam ander armen, kände en fot, men hur stor mar icke hans för wanina, då han säg I sin följe! sla stå helt oc hållet otl. o wid å ten hade träffat denna dam och följt o of hennes frinolin, slitit kläderna of bon une och slungat dem öfwer 169 steg bart, utan att för sfrit göra henne någon skada. vyckligtwis war det tl. 2 på morgonen; man tänke sig, om dens na händelse iatraffat på dagen! Attentatet på anftäntigheten war obeftridlig, hr eÅ hordön hade förtjenat ett ordentligt forret tiofstraff. Men ge nom denna histovria, fom fit få komisk utgang, har föröfrigt en omständighet, hwarom många woro oknnniga, faftislt ädagalagts, att Hinolis nen är en fulltomlig åffafiedare, d. w. s. aft zilldragare. — —