Helsingborgs-Posten – 19 maj 1863, sida 2

och afwisat de anklagelser man gjort emot benne genom att anklaga andra, ech hade underfinns dom till den grad blifwit retad, att man niktigt feultade för denna furie — få att man vu, ie utan orsaf, drog i betänkande att skrida till den slutliga akten. Först den 21 Juni öfwerlemnade herr de Flemy åt skarprättaren domen. Man uvymas nade honom på samma gång att förföfa wicka så litet uppseende fom möjligt. En parlamentsmedlem föreslog, att man skulle behandla fru de la Motte på samma sätt som man förhallit sig med herr de Lally, nemligen att binda henne och lägga kafle i munnen; men Charles Henri Sanson swarade, att straffet då slulle blifwa swårare än förbertelsen, och def utom hade mera än en medlid sam röjt höjt fig öfwer domstolens grymhet mot den gamle genes rasen, och foltets medlidande skalle wäckas, om en qwinna blef föremål för få grym behandling. Cfter detta utlåtande blef bestämdt att man stulle med lagens stränghet förena den Griftliga mildheten och sålunda i hwarje hänseende de menskliga fordringarne blifwa uppfyllda; men det blef beslutadt, att exekutionen skulle sörsigga på Conciergerifängelsets gård. Charles Henri Sauson bad att generalpros kuratorn skulle helt od hållet öfwerlemna affär ven åt honom, alldenstund här war mera fråga om wana än ftyrfa, och i hänseende till det answar, fom wertställaren of parlamentets beslut åtog fig, blef denna begäran bewiljad. Charles Henri Sansou underrättade sig feders mera hos fängwaktaren om fru de la Mottes wanor och han erfor att fru de la Motte ftod i mycket godt förhållande till fångwaktarens hustru, fom passade upp henne. Enligt skarprättarens förestrift git en morgon