detta dödsfall, ed) latit begrafwa den döde under ett ankaget namn. J närwaro afede wittnen fom alltmera upps ftodo sölte Desrues att förneta deras. utsago medelst åtssilliga lögner. Hans fr imodighef och: nan örwergäfwo honom ide ett enda ögonblid. Man tät bönosit ikläda fig sig frunttnunersfläder, då wittnena från vyon anländt. Jngen af dem, till och med fru Pourra kunde, få uppe märlsamt bon förut hade betraktat den Owanlige fremlingen hemma hos fia, med säåterhet påstå, att Desrucs och det gåtlika fruntimret i Lyon war en och samha person. Den 28 aftunnades Desrucs dom. Domen utföll salunda: Desrues förtlarades skyldig till fru de la Mottes och hennes sons förgistning och skulle stå i blotta ftjortan fråms för hufwudingången till kyrkan Notre Dame i Paris, med ett rep om halsen och i den högra handen hålla en fackla af wax och fram och battill på den kärra, hwarmed han forslades dit, skulle stå skrifwet: Siftelandare med förut öfwerlagdt nypsat. Sedan han. erfönt forförbrytelse ffulle han anropa Gud om barmbhere tighet och förlåtelse. Derefter skulle han föras till Grevetorget, der armar och ben skulle fönderfrossas på honom, ocj den döda Iroppen uppbrännas samt aftan utkastas för winden. Desrues dog fåsom han hade lefwat och försölte till och med i sista ögonblicket att ljuga insör menuistor och gäcka Gud. Hi torie n. om Å alsbandet. ö Verattelsen oin drottningens halsband är: å bekant, att jaganser. det wåra onyttigt derom