Helsingborgs-Posten – 5 maj 1863, sida 3

Den unge mannen låg asjwimmad på sängen, hans ansigte war blelt säsom ett liks, hans ögon woro tillslutna, och den föregifne Beaupre war sysselsatt med att söka återkalla honom till sans genom att Hålla eu flaska med amoniak under hans näsa; men den sjukes andedrägt blef fnart tung och rosslig — det war lifwets sijta tamp mot döden. Onkeln, som hade kastat sig ned på knä och bad och snyftade på en gång, bad hustru Pecquet att gå och hemta en preft. Herr Manin, kyrkoherde i Saint-Vouis, anlände fort derefter; men den unge mannen åter fick ej medwetandet och afled tlockan nio, utan att kunna emottaga nattwarden. Desrues smärta wisade sig så wåldsam, utt Pecquet majte hjelpa Honom då han slulle gå utför trapporna. På aftonen wille han med egna händer swepa sin nevö, och tunnbindaren bjelpte honom i denna sorgliga förrättning. Dagen derpå begaf han sig till Saint-Louis församling, der han förklarade att Louis Antoine, fon till Jacque Beaupre du Commercy och demoiselle Marie-Helene Magny, aflidit wid tjngotwå års ålder; tog ett utdrag ur dödsattesten och bad kyrkoherden giswa den unge mans nen en anständig men enkel begrafning, emedan den olycklige, tillade Han, mera more i behof af böner än stät. På samma gång gaf han fer livres till messor och fer livres till de fattiga. Beledsagad af Pecquet följde Desrues den stackars unge mannens lif till Satorys fyrtos gård. Efter ceremoniens slut gaf han tunns bindaren en louisdor, följde honom till Drangerigatan, hoplade den aflidnes kläder i ett paket och förklarade att han om några dagar skulle komma att hemta det, men att han nu måste skynda att företomma ankomsten af den aflidnes mor, hwilken när fom helst funde komma från