. — —7—7—— — frossan. Desrues tröstade honom angående hans förbättring och försäkrade att han sknlle träffa fin mor, hwilken troligen skulle möta dem. Under wägen meddelade han honom äfwen, att han icke stulle wara orolig, om hans mor ej träffades, då de stego ur äkdonet; han sade att hans mor war mycket sysseljatt med att skafsa honom anställning wid hofwet och kanhända ej hade tid att komma strax och omfamna fin fon. Derpå förde han honom till wärdshuset Viljan, der fru de la Motte enligt hans utsago stulle komma att besöka honom, och sedan Har lätit honom sätta sig ned wid en god brasa, gick han för att söku honom ett rum. Han fann ett sådant wid Lrangerigatan, hos: em tunnbiandare wid namn. Pecquet. Här gaf han: fig ut att heta Beaupre och förklarade att han kommit till Bersailles med fin nevö, fom han skulle skaffa en anställning i frigsdepartementet; han öfwerenskom med wärdjolket om ett bestämdt pris per dag för hyran af rummet och förde samma dag dit den unge de la Motte, för hwilken han förklarade att Hans mor, säsom han hade förutsagt, war alltför mycket upptagen af affärer för att samma dag kunna komma att besöka honom. Dagen efter den unge mannens inflyttning befann han sig sämre än dagen förut. Desrues hade redan på förhand Haft den förjigtigbeten att förbereda. märdinnaurpå att han fruts tade att hans nevö skulle fö kapporna, men att fom han, Gud ware lofwad, wore läkare, hope pades han kunna besegra sjukdomen och hindra den att bryta ut. Men på samma gång bad han henne, för att ställa hans nevö till freds, hwars känslighet han förklarade wara mycket stor, såga till honom art hans mor den före gående aftonen hade warit på besök hos honom