Helsingborgs-Posten – 30 april 1863, sida 2

btttoctt stfCttPstyttöespitcötiteiig. Mariestad. Possliljon P. Larsson, fom ute öfwat sin tjenst i nära 30 är, beräknas derunz der hafwa rest 50,453 mil, en längd som mot swarar ungefär 14 Dwarf tring jorden. Utslandet. Den polskka angelägenheten. Från Warschan har man följande öfwerraskande uns derrättelser. För det första ersares, att fred skulle wara finten emellan general Berg och marquis Wiclopolsti, och att den sistnämnde quars blifwer i statens tjenst. Försoniagen stall hafwa egt rum på högre befallning och ite wara wir dare solid; men det påstas, att, fåfnart Etors fursien lemnar Warschan, fwiltet sages stulle ega rum få snart amnestien är tilländaluren, den 13 Maj, Wielopolsti ämnar draga fig till baka. 4 politista flygblad lära utgifwas i Wars schan och statter stola af centralrägermgen derz stades utskrifas och indrifwas midt för ryska anktoriteternas näsa; detta är det mest vförtlars liga. Antingen mäste ryssarne wara slagna med blindhet eller ockjå berättelsen om ipions sysemet å ryska regeringezs fida wara öfwerdrifwen. Jcke blott Frankrite utan äfwen England upps manar de mindre europeiska makterna att sluta sig till den diplomatista aktionen mot Ryssland. J Paris är mon fullt öfwee togad om, att det rysta swaret siall blifwa fredligt. Det betr också, att lejjarinnan, fom wisfat mycket intresse för polsta affären, nu fkall hawa dragit sig tillbafa, emedan bon fruktar att lejsaren derwid slall möta för många swärigheter. Prins Navolcons resa till Egypten, fom få länge uppffjutits, är mår hända en följd derutaf. Enligt forrespondens från Rofen ffall natioc nelregevimgen i Woribou njuta ett anscende, som gör att ryska embetsmännen föga eller intet kunna we:ka för I ysslands basta. Bönderna börja nu för allwar deltaga i upproret i Polen; härtill har hufwudsatligast ryssarnes grymhet warit wållande. Till och med judarna slnta fig fill de upproriste, isvunerhet sedan fofackerna wanhelgar f.era af deras fynar goger. Man wäntar en sammandrabbning emellan general Wittgensstcins tår oc polackarne i Koninlretsen; polackarne kommende. as af en adelsman, Taczanowsii. Wandercs föl etonnist har aflagt ett besöt bos Langiewic; i Tischnowicz oc meddelar följande intressanta yttrande af Vangiewicz: Att jag gick öfwer på österrikiska området har blifs wit uttydt på flera fött, men den egentliga orsaken skall framdeles blifwa Har. Det är redan upplyft, att jag blef tvungen dertill genom ett nederlag, det egentliga motivet är min hems lighet, och det ffall först blifwa tändt, efter den stora tragedien, fom jag ännu känner mig öfverz tygad om skall ja en för min nation lycklig upplösning. Jag satte mig, sem ni torde weta, i en båt öfwer Weichseln. Att fröten Pu stowojtoff war i mitt sällstrap har förane ledt till många romantiska versioner; det förtlaras helt enlelt derigenom, att jag refte på ett norsit pass, fom häntydde på en wiss pos lack och hans adertonårige fon. Fröten Puftoz wojtoff erbjöd fig att ataga fig denna voll och jag emottog denna uppoffring och tillika putrivs tiffa tienst. Då jag fom till tullhuset och afs fenimade mitt pass till vijering, hörde jag mitt nama nämnas från ätskilliga häll, och jag war öfwertugad om, att här måjte wara förräderi med i spelet. Jag misstager mig ide i min öfs wertygelje om från hwem detta förräderi här ledde sig. Om Miicroslawsti och hans agenter yttrade fig Langiewicz med mycken bitierhet. Det är, fade han, det dumma per sonisicrade öfwermodet, som ingen kan fördraga wid sin sida, men som om ban hade tet bästa iillfalle till ett energistt uppträdande, litwäl städse stulle fegt craga fig ur affären efter nägra fansaronader. Hwarföre är denne gastognare, fom städse will wara den sörste, ide wer fjam i insurrettionens medelpnutt och hwar finnes han? Min förmos dan flår ide fel, att denne Bramnbas stall upp bjuda allt för att skada mig, till och med i denna provins, hwarest jag är internerad. Och dertill will jag ännu tillägga att han är den sämste soldat, när det gäller; om hans organisatoriska talanger är ej heller något ftort att tala. Jtalien. Det officiella turinerbladet Stampa belräftar Dpiones meddelande ingående den italienskta regeringens swar på Frankrifes uppmaning om en tillslutning i den voljfa angelagenheten, men tror att ånnn har maref icke afaaft AA AN AA JA IVA fe AA AA AR