Helsingborgs-Posten – 28 april 1863, sida 4

Posl-Seriptum. Den danst tysta frågan. Enligr ett telegram från Franffurt hafwa Ssterrike och Preussen förelagt på förbundsförsamlingens möte de sista till Köpenhamu afsända depescher. Jnnehållet af dessa depescher är följande: Grefwe Nechbergs depesch till den österrikiske gesandten i Köpenhamn, friherre Brenner, innehåller ett ogillande af Danmarks förhällanden den 30 Mars. DBland annat uttalas, att Österrite redan förlidet år, i sitt memorandum den 12 Augusti, aliwarligt och wålment warnade för den ögonskenliga faran, att förföfa låta den danstla monartien utbuda fig till on national danst Eiderstat wid sidan af ett fullkomligt afsöndradt Holstein, istallet jör att gifva mornar tien, med banseende till def behofwer, en alla landsändar lita omfattande unionsförfattning. Hofwet i Köpenhamn hur ide slutit fig till wår uppfattning, utan har twärt emot gjort ett besiamdt sieg för att werkliggöra det så kallade eider-danfta partiets program, hwarföre också förordningen af den 30 Mars anses blifwit utfärdad i rak motsats mot alla wåra råd och stutligen betygar Ssterrite fin ledsnad öjwer. att i stallet för ett innerligt och wänskapligt förhållande mellan Tystland og Danmark, fe detta förhållande blifwa alltmera ogynsamt. Baron v. Bismarcks depesch till den k. preuss. gesandten i Köpenhamn, friherre von Balen, är dateradt den 15 April 3 denna skrifwelse erinras om de många förför fom blifwit gjorda för att förmå fal. danska regeringen att tillerfånna det tyska förbundets rättigheter på bafis af öfwerenskommelserna 1851—52, och att danska regeringen, efter att förut hafwa lätit dessa löften blifwit ouppfyllda, genom bekantgörandet den 30 Mors d. å. helt och hället affagt fig dessa löftens uppfyllande. Den regeringsmyndighet fom 1852 tillerkänts konunghertigen och hwilken förbundet blifwit ombedd sanktionera, anses fränkt genom den fl. danska regeringens nuwarande framgångssätt, hwilket icke tan till städjas. Härefter följer äfwen ett beklagande öfwer att genom de nya förhållningsreglorna, hwilka öfwerensstämma med tendenferna, hos ett wisst parti, fom arbetar för Slesvigs fullständiga ins korporation, hela resultatet af förhandlingarne 1851—52 åter synes blifwa twifwel underfas stadt, och att man derigenom uppträder i rak motsats till en få wänskaplig opartisk makts, fom England, medlingsförsök. Dauska reges ringen förklaras wara skulden till förwedlin garne, hwilken, i ftället för att följa den Storbritaniska regeringens råd, understödda fråm flera andra håll, föredragit att följa ett partis lockelser, hwilket med allt sitt föregifna dansla intresse, önffar förstöra det goda förhällandet mellan Danmark och Tyskland. Ett i dag mottaget telegram från Hannover meddelar det af Hannover afgifna votum iföre bundsdagens sista möte. Det lyder sälunda: Bestämmelsen af hertigdömenas förhållande i den gemensamma monarchien är ide genom den danska regeringens bekantgörande, af den 30 Mars, lagligt förbindande. Den danska regeringen må uppfordras, att taga tillbaka denna reglering och inom fer weckor anmäla merlftäle landet af förbundsbesluten 1858. Den sedan 1858 utfärdade lag rörande Holftein och Lauen burg är icke lagligt giltig. Mot Sleswigs (7 Holsteins) widare afföndrim blifwer fedan tills fälle att nedlägga protest.