ft Delt JinPTt och utsa chdalt Den tyngsta. Den lättare säden gror wanligtwis ide, och lemnar, om deu gror, swaga och sjukliga plantor. Det är derföre wida bättre att gifwa den till freatrren ån att bortfasta den på akern. Om sådd of hwitoctor och Morötter ide medhunnits cller lunnat wertftällas i April, bör man un skynda dermed och paskynda frönas groning genom att blöta dem i gödselwatten, i hwilket de lemnas ett dygn, hwarester de blandas med sand och hallas på ett warmt ställe fuktiga till dess de användas, hwiltet bör sle innan groddarne hunz nit blifwa långa. Rofsaniag dör wertställas få tidigt fom möjz ligt. Det är ett misstag att jordloppan är wärre i Maj än löngre fram. Det är i de fresta fall jordbrukarens eget fel, om rofkultnren på tjenlig jord misslyckas; om han miglyckas en gång, majte han nästa gång fördudbla sin uppmärtsamhet! och han lyckas. Svara ide på gödningen! En bättre fförd betalar den ritligt. Rofwan tyder om en nyligen kaltad jord. Glöm ide att göra jorden fin och att wertställa fådden på ett fuktigt fält. Flera öfwergödningar werka, enligt engelska uppgister, mer än enda starkare gödning. Börja med fälrötter, sa sedan gula, sist hwita rofwor. Rör icke för mycket i jorden på wären före rof ådden, särdeles icke med plog. Ogräs fan lita mil borttagas med goda djupharfwar (grubber) och jorden blifwer lita fin. Spara icke på utsadet. Sa fnart plantorna äro en tum langa, böra de gallras. — 12 tum är lagom afstand mellan planterna — Det är ej farligt gallra i start torfa. Wida farligare är ati uppffjuta detta endaft en dag längre än nödigt. — Spara ide plantorna. Det är bättre ott hafwa för längt än för fort mellan plantorna. — Börja att anwända radränsaren, få frart ogräfet wisar id. Foderkål planteras fom hwittål. Gödselwatt ning werkar starkt drifwande. Wertstall plans teringen på qwållen. Wälj helst tiden, då him len är mulen. Den under året samlade latrinspillningen kommer nu till nytta och kan med tillhjelp af de med gödselwatten behandlade composthögarne åstadfomma en rätt god rotfruktsstörd, om jorden för öfrigt är i godt stick. Hwarje jordbrus tare bör atminstone odla få mycket käl och rvots frutter, fom han fan astadkomma genom gödning med latrinipillningen. Fördelaltigt är att tillsätta 1 centner gnano och lika mycket ben eller fur phosphorfur fatt, fom blandas med 5 tunnor god latrinspillning och lita mycket fin compostjord till gödning wid sadden pr til land. Samma gödning förnyas straxt före ans ra rensningen, då gödseln nedmyllas med rofs hackan. En sadan tillsats af ben och guano betalar sig, ty arbetet blir ungefär detsamma med en God och med en dålig fförd. Gödselhögarne böra ide glömmas. Fyll med omsorg alla sprickor, som bilda sig på jordbetäckningen. fwersila gödselhögen fiitigt med gödselwatten. Petatigsåttning på sandjord för kreaturen bör ide försummas. Anwänd stor potatis och skär hellre sönder den än att anwånda mindre potatis. Afståndet mellan raderna bör wara 27 tum och mellan votäterna circa 8 tum. Med tillsats of oljekakor lemnar den till höften ett ypperligt kreatursfoder. En del of den till begagnande under fommaren afsedda wickern fås under denna månad: en del fås senare, få att detta förträffliga foder må kunna erhållas under hela sommaren. De mjölkande forna erhålla villig fodring med mjöl. Gif vem hö, äfwen sedan de blifwit utsläppta på bete, till dess de hunnit mänja fig wid det gröna fodret viltet, dessutom i denna månad wanligen är otillräckligt. Göd en kalf för hwarje fö fom kaljwar under wårmånaders na, om god infomst ide på annat sätt fan er)ållak. Smöret har under den tiden icke högt wärde och om talfwen wid 2 månaders ålder kan säljas för 50 rdr rmt är det en god hjelp ör beredande of ladugardsinkomst. De noga ill aft kalfwen ide får annat foder än mjölf, y dess fött försämras derigenom och kan icke talas få högt af slagtaren. Jackor, fom lamma på wåren, böra erhålla odt foder och de späda lammen hafre få myc et de behaga. Gif dem godt, starkt bete. :kogsbeten äro olämpliga för får. Oragarne träfwa ftark fodring under denna tånad. Gif dem ett tillskott of 4 skälp. oljetor pr ft. dagligen. Kreaturen böra småningom wänjas wid mf. n, innan de släppas på bete. Unafreatyven —h!!—— — — ÅÅ