Polska angelägenheterna. Globe yttrar fig om den ryska amnestien, om möjligt, på ett ännu bittrare sätt än Times. — Man berättar att polackarne hafwa tillbaka wisat amncstien. Emellertid synes detta endajt wara en förutsägelse; men det är allt troc ligt att de betänta fig innan de antaga detta löfte af Czaren. J Paris har man, enligt JndepBelgqes pariferforrespondent, blifwit ense om hwad den närmaste framtiden bär i sitt sköte: alliansen mellan Frankrike, Jtalien och Swerige betraktas sasom ett fändt factum; man will weta, att den diplomatiska förbindelsen mellan Betersburgers och Stockholmskabinettet redan blifwit afbruten eller är nära att blifwa det, od man försäkrar att Frankrike för att göra England till wiljes och att ide oroa Tyskland med hänseende fill Rhen ämnar öppna fälttåget från Swerige. Å andra sidan heter det, att aldrig har en större wänskap warit rådande emellan Petersburgeroch Tuilleri-fabinettet än för närwarande, att en tillfredsställande och fredlig lösning är nära: föreftående och att ett ryskt meddelande ingått i Söndags till Paris, med de meft beftämda ytt randen angående de reformer, kejsar Alexander ämnar införa i Polen, hwilla bland onnat skulle bestå i införandet af det franska twå fammarssystemet och ett nationalt ide anjwarigt ministerium med en answarig och icke ärftlig vice konung. Detta skulle kungöras på samma gång som konstitutionen, hwilken Korff nu utarbetar för Ryssland och som skulle kungöras sednaft i Juli d. å. Detta sista är tillräckligt, att tiltintetgöra tron på det föregående, oh Jndep. Belge fötter ej heller stor tillit hwarken till det ena, eller det andra, utan anser att sanningen bör sökas emellan båda ytterligheterna. Det må dock anmärkas, att artikeln i Constitutionnell för i går ide warit tänd of Jndep. Belge