Parifers Sbavottens Hemligheter eller Skarprättarefamiljen Sansons memosrer (1685—1847.) (Öfwersättning.) 4 (Forts. fr. ur 37) Officern betraktade detta swärd några minus ter under tystnad, kände med fingret på eggen, fattade det slutligen med bada händerna, swängde det med en owanlig färdighet oc frågade flutligen sin wärd, om man med ett dylikt wapen war säker på att kunna med ett enda hugg stilja ett hufwud från kroppen. Jean-Baptifte Sanson swarade jakande och tillade leende, att om herrar Boutterilles, Cinq-Mars oc Rohans öde i framtiden komme att fresta honom, kunde Han, som aldrig öfvers lät åt sina drängar bestyret med att afhugga en adelsmans hufwid, gifwa sitt ord vå att det icke skulle behöfwa att anlitas mera än en gång. Den unga officeren, hwars uyfikenhet man wål skulle falla en aning, war ingen annan än. grefwe LallyTollendal. Äfwentyret berättades i Versailles och gjorde der mycken lycka. Jean-Baptist Sanson hade icke glömt det; gripen af det egna sammanträffande of omftändigheter, fom tycktes sätta honom i tillfälle att