Charles Sanson nnderrättades aftonen, twå dagar förut, om den till kl. 2 e. m. utjatta tiden för afrättningen. Timman för hans afrättning hade således blifwit bestämd innan ännu någon officiel dom fallit. Charles Henri Sanson war hemma och af bidade bestämd befallning, då han hörde en wagn stanna utanför fin dörr oh fåg fin gamle far stiga ned af wagnen; denne hade ett par års tid lefwat i stillhet i den lilla staden BrirConte-Nobert. Sean Baptist Sanson war mycket upprörd. Samma morgon hade en af hans grannar, som återkom från Paris, berättat Honom ut gängen af grefwe Lallys process, och detta namn hade uppwäckt sällsamma minnen i den gamle skarprättarens fjäl. Han hade genast begifwit sig på wäg till Paris, dit han endast högst sällan fom, ty han war ganska swag och sjuklig, ehuru han i det närmaste hade återwunnit bruket af sina lemmar efter det flag fom flera år förut jade drabbat Honom. Trettiofem år förut hade några unga män, som tillbragt aftonen i ett litet hus i den del af staden fom då Höll på att ombyggas och sedan kallades förstaden BPoisfoniere förwillat fig i den labyrint af wägar, fom i det ombyggs nadstillstånd hwaruti denna stadsdel då befann woro nästan ofarbara. Förwillade i mörkret under en regnig natt och wid hwarje steg nedsjunkande i ett djupt hinlspår, som regnet hade förwandlat i ett afloppsdike, hade de slutligen wid ändan af en gata, som just höll på att bildas och der stommar till nua hus här och der woro uppförda, sett en rad af festligt upplysta fönster, som aftecknade sig mot den mörka fagaden af ett stort hus.