Helsingborgs-Posten – 10 mars 1863, sida 2

hwarigenom en och samma person kommer att representera flera flägtutgreningar än fom ans nars är wanligt. Charles de Sanson sparade ingenting som kunde göra Martha Duduts sorgliga existens sa angenäm som möjligt. Skarprättaretjensten war på den tiden en mycket endrägtig syssla; den inbringade sextiotusen livres. Sanson de Longval kunde saledes omgifwa sin unga maka med allt som i materielt hänscende gjorde lifwet angenämt, ja till och med med yr. Kort efter fitt giftermål, flyttade Han ifrån det gamla hufet i Nya Frankrike. Hans nota vie, herr Touvenot, hade inköpt åt Honom en wacker boning i hörnet of rue de Poissonier och rue dEnfer. Bakom denna byggnad war en trädgård, mycket wäl anlagd, och hwars ena del war inredd med träd och dosquetter, liknande en werklig parks Det war i denna förtjusande bostad, som Sanfon de Longval tilldragte sitt lif wid sidan af fin mata, Martha Oebut. Han lefde här ett stilla oh lugnt lif i en ständig tillbakadragenhet, glömmande få mycket det war honom möjligt den fasa, som hans yrte måste ingifwa en man med hans karakter. De farhågor, fom plågat Sanson de Longoal under de senare åren besannades icke, nemligen att hans fon skulle med saknad blicka tillbaka på de samhällsutsigter, som denne lemnat bakom jig efter sitt falls en uppriktig gudsfruktan hade lart honom, att wända sig med sin längtan åt en annan werld. Från 1703 till 1716 innehäller listan öfwer Sansons, den andre med detta namn, afrättz ningar, endast obskura namn, förenade med simpla brott.