Helsingborgs-Posten – 7 mars 1863, sida 2

menniska hängas, begifwa fig till skådeplatsen, och under det man srsselsatte narrarne med förberedelserna till exelutionen, stulle en annan hop hålla sig beredd i grannskapet för att inbryta ide allenast i presteus utan äfwen i hans ffriftebarns hus. Denna slugt uttänkta plan uppwäckte en all: män enthusiasme; men sedan man gått in på den, besunno fig banditerna i samma belägenhet fom råttorna efter rådplägningen. Ingen wille öfwertaga den stackars syndarens roll; i faptes nens förslag förekom en låtsad hängning, fom afskrämde äfwen den djerswaste. Man beslöt att draga lott om hwen som skulle öfwertaga denna roll, oc såfom wenligen är fallet, träffade äfwen un lotten der som war dermed minft belåten, d. w. s. den fegaste af banditerna, hwilken blef blek som tt lik blott han fick se skuggan af en galge. Hans kamrater och isynnerhet chefen fingo obskiflat roligt af dennes alltför tidiga igest. Denna försträckelse giorde det föreståewe äfwentyret endast ännu mera retande; de. war som ouvertyren innan pjesen börjades. Aftonen före den till detta äfwenturs mert ställande bestämda dag, befunno de fig, hwilka deruti skulle wara handlande personer, i wärdöhuset Boisson-Ardent, som hölls af en af deras anhängare. Alla woro muntra, endast sorgbundeiheten hos den som skulle hänga störde den allnänna glädjen. Under förewändning att förströ fina fymrar ter, föreslog chefen Honom, att de en stund stulle raffla; delinqventen git in härpå, men banditz chefens medlidande blef af lyckan illa belönadt ty inom en half timma hade han förlorat alle fina penningar.