Den 28 Februari. Den polsta resningeu. Korrefpondens jer oh ledande artiklar från Wien, Paris, Berlin och Turin uttala de lifligaste jympas tier för Polens sak. England lårer ej finna något mera önskwärdt för sin politik i Ori enten än att få gemensamt med Frankrike upp: träda mot Ryssland; och i Paris glömmer man för Polens skull bade Nom och Codjinz dina och är glad öfver att få något annat att tänka på än Mexiko. J anledning af den Preussiska och ryska konventionen har England redan warnat. Frankrike tiger ännu, men troligen endast till deg Preussen nära förenat fig med Ryssland, ty franfta regeringen fon ide tillata Preussens kooperation gemensamt med YRyssland, utan att ådraga fig en konftikt med egna undersater. Preussen tommer genom en förening med YRyssland att ställa fig emot Frankrike. ech Emlns, utan att kunna förena g med Österrike. J erlin är man alldeles rbländad och derifrån skrifwes: Ått de hög: ad dige, hwilka ja mycket förma hos fonungen, önska Prens sjens deltagande i diyslands angelågenheter. De ädla själarne njuta redan på förhand af att få uppträda fasom räddande riddare för Czaren. Wienerkahinettet skrattar i mjugg och sparar sina frafter till läglig tid. Öfterrike bekymrar sig ganska litet om salen, och i sjelfwa werket är det oskyldigt, beträffande Polens delning, och har af idel menniskokärlek, för att ide säga nagot bättre, emottagit fin del i det polska ariwet. Sadan är i torthet den yttre ställningen i hänseende till Polen. Hwad åter beträffar lsslands sörhallande, få lärer derstädes rada tor dillrädighet, Huru man dör förhålla fig. Detta stora vitet är mycket förfwagadt genom dess inre ställning. Först och främst fan emans tipationsfrägan gifwa anledningar till oro. Bönderna äro långt ifrån tacksamma för utsigten att en gång blifwa frie jordegare; de hafwa redan för en Hel menniskoälder tillbaka welat anse sig fåfom frie jordegare, utan att derföre behöfwa töpa denna rättighet med dags verken och penningar, hwilket äfwen bewittnas if upproren 1851— 55—56., hwilkta uppror ifwen strärkte sig in uti det stora Nyssland. kyska bonden har saledes föga luft att begag10 fig af de medel fom emanicpationsdekretet rbjuder honom för att få fmåningom blifwa jselt och hållet fri. Med ett ord: Han will icke öpa fin fribet af godsegarna utan genaft blifva fri. Denna böndernas stämning är ganska )nsam för Polen. Om denna massa, deftående af minst 10 midoer man, stulle komma rörelse, ware sig för Polens skull eller för in cqen, då more Petersburgereregeringens irm förlamad. Det andra elementet inom det ryska rikets efoltning, är det politiska, det få kallade ungs yska, det framatstrafwande, frihetssinnade por iet. Detta parti räknar medlemmar i militär ch cir itjenst, mid akademien och öfwerallt i de törre städerna. Den aldrig upphörande cenfus en, underslefwen i armcen, knutpiskans gamla noskowitista barbari, fom bestyddas af tejlsen, det fortfarande prygelstraffet — fe der oda anledningen till missnöje hos detta parti. Oct ungryska partiet star i förbindelse med yska emigrationen i London och h. irigenom ben med den polska. Men om detta parti