om hennes ofsuld; d. w. s. hon wisade fig få dan inför sin domare och fängwattaren. Mien ingen fan gissa till hennes tankar och fincsstemning i ensamheten. Ånapbt hade fru Tiquets arrestering blifwit bekant, förr än en wiss Anguste Cathelaine fri willigt kom och bekände, att Jacque Meoura, den fordne portwaktaren, hade för tre ar sedan gifwit honom penningar fran fru Tiquet, med wiltor att han stulle mörda hennes man. J följd af deuna angifwelse blefwo både Jacque Moura och angifwaren arresterade. De undergingo flera förhör och tonfronterades med hufwadbrottslingen, fru Tiguet. Oalttadt de noggrannafte efterforskningar, tunde man likwäl icke erhålla bewis på att de mora upphofsmännen till det fifta mordförfötet, men deremot blef den första komplotten fullkomligt utredd. föetynnerligt nog blef denna, warande egents ligen endast en plan, hwars utförande sedan hädrats genom en kontraorder, grunden sör den dom som afkannades. Fru Tiquets mod uppehölls af den tron, att endast en mild dom skulle fällas öfwer ett eu daft tilltänit brott; men deruti iesvog hon fig. Domrarne anse igo sig Jafwa att hämnas en tollega; alla ansago de fig i fin höga mär dighet fränfta snoln detta mordförsöt på öppen gata i Paris, och afkunnade dödsdomen. Hade ide fru Tiqnet och hennes medbrottslingar, dar pinsamma medel anwändes, erkänt, hade man ännu i dag twiflat på om ide domrarne begått ett juftitiemord. Så snart Sanson de Longval hade hört alla dessa rykten, följde han med oro procesjens gång, ty han förutsäg endast alltför wål, att hans försträckliga handtwerk skulle blifwa anlitadt.