Helsingborgs-Posten – 7 februari 1863, sida 1

sonungadotter och undwek att tänka vå hennes fars wanxylte i följd af hans handtwerk. Efter twisten med min kusin och Valvin de Blignac för Marguerites skull, beljög den fiftnämnde mig på det nedrigaste sätt och intrigerade emot mig, få att, da jag en dag gick till exercisen låtsade ofsicerazne fom om de ide far go mig, lyftade ide en gång på Hatten för mig. Myckct uppretad aterwande jag till min bos stad, då min betjent omtalade för mig den ans del Valvins de Blignac hade Haft i mitt mipöde, ty der talades ide om annat inom regemens tet; endast jag hade ingenting wetat der om, iz följd af mitt ensliga, tillbakadragna lif. Jag föresatte mig, att genast utmana Valvins de Blignac på duell och gick ut för att skaffa mig en sekundant. Men alla till hwilka jag wände mig fwvaras de nej, utan att nypgiswa orfafen till deras wägran;: alla till och med den simple lornetten, fom ide en gang brydde fig om att dölja det missnöje ett sädant förslag gjorde honom: Jag tänkte att det är bäst jag går tilt personen sjelf, som warit upphofsmannen härtill, för att fordra upprättelse af honom för de lögner han utspridt, och jag begaf mig å wäg för att i staden bedja nagon adelsman om bitråde, då jag mötte min betjent, fom fom med en helsning från markis de la Boifiere, att denne wille tala med mig. Jag begaf mig till hans bostad, der iag fann martis de la Boiliere högligen uppretad. Meed häftigbet utropade han till mig, om jag icke war belåten med att hafwa öfwerskridit war herre och fonungs befallning och warning angående dueller, utan afwen wille wanära regementet genom en smutsig färlefshandef med Ålr jkarprättaredotter, och derpå började har utan