1089 le SEN fr — — — —— —— Utdrag ur bednaste Femärs-Berättelsen för Malmäökus Län, (Ur Snäll-Posten.) (Forts.) 5. Näringar. Angående geome: riska tunnlandtalet af den odlade jorden och den nalurliga ängen vid periodens slut, har uppgift endast meddelats från Luggude, Onsjö ech Rönnebergs häraders sogderi, att nemligen den odlade jorden derstades beräknats till 464,596 geomelriska tunneland och den naturliga angen till 32.500 tunnland. I IJumis och Herrestads häraders sogderi utgör beloppet af den odlade jorden 17.671 tunnland. Från lanets osfrige fögderier saknas uppgifter i detta hänseende. Jordens beskaffenhet är i allmänhet god. I vissa delar af Torna, Färs och Frosta härader jemte åtskilliga andra spridda ställen förekommer medelmåttig och svag jord. Allmänna brukningssättet är vexelbruk med 7 till Åå skiften, med sorandringar efter jordmånens beskaffenhet. Det slag af blandsäd, som hnfvudsakligen användes, består af korn och hafre eller ock af korn, hafre och vicker. Sådesproduktionen har under quinquenniet varit tillräcklig for länets behof och dertill lemnat stort ofverskott. Några nya sädesslag hafva icke blifvit odJade under quinquenniet. Raps odlas sorlsarande, churu ej i ökad skala. Odlingen af hvilbetor och i allmänhet af rotfrukter har ceremnl något ökals. t Tradgärdsskotseln och fruktträdsodlinscn egnas bland allmogen ingen synnerlig omsorg och den stråcker sig ej utöfver anläzgandet af en mindre täppa eller trädgård for odling af nödige grönsaker vid hvarje särskild hemmansdel eller lagenhet, dock synes trädplantering, synnerligen af fruktträd, vara något i tilltagande, men vid salerierne och de sörre egendomarne har tradgärdsskötseln gjort betydliga framsteg, likasom fruktiradsodlingen der planmes sigt vårdas, så all närmaste städer och eu del af omkringliggande landsbygd derifrån kunna erhålla sina behof af trådgärdssrukter och grönsaker. Hoskorden var 1836 god, 1857 högst knapp, 1008 knapp, 41069 medelmåttig, 1860 god men illa bergad, men som hår i länet årligen användes sad och potatis med mera till kreaturens utfodring, har tillg:maen på hö mindre inflytande på kreatursantalets okuning eller minskning. Vid saterier och större egendomar lemna Indugärdarne ofverskott utofver eget behof genom forsaljning af lefvande kreatur, deraf en del exporteras till Danmark. I Norra delen af Onsjö härad ayttras ärligen till Smäland ungkreatur i ej obetydliaa partier. For ofrict sträcker sig kreatursafveln toga utofver orten: egel bebof. De hästar som uppsorllas och sorsaljas, anvandas antingen till åkerhrnkele eller vid de i provinsen förlagde kavalleri-regementena. Af andra ldugardsprodukter, såsom fläsk, költ, smor, mjolk, ost, ägg, ull, hudar m. m., kan forsaljning till närmaste slader mera allmami åsa rum alt efter egendomens storIk och beskaffenhet, men några qvantitativa eller siffernppgifier derom äro ej möjliga alt asladkomma. De i orten besiollige boskapsracer äro gammal inhemsk, Schweitzer, Tyroler, Julsk, ljosland-k, Ayreshire, Durhams samt af dessa blandade racer. Ehuru ett icke ringa antal hästar uppsodes inom länel, återstär dock mycket att gora för histafvelas forbåttrande. Flyinge Kongl. Ilingstdepot ultsånder inom Janet beskallare for betäckning, och hos enskilde äro äfven ätskillige ganska goda hina— a — — 22 ÅS 9 131 1 1 D stR