besittning af arfwet efter ev for. Hwar har detta arf tagit wägen, mr. chevalier? — Fräga då lila gerna hwart den snö som föll i fjol, tagit wägen, — återtog cyevalier; — men ni tyckes känna mig, min bästa herre, och oet är saledes inte Heller få synnerligt märfvär: digt att uni Fönner min historia. — Swart 9 hafwa de penningar tagit wägen som ed a båda niecer, som woro bejlämda att taga slöjan, stulle medfölja till deras lloster? — Herren har mottagit dem utan några pen :ningar, och detta är något fom länder deras eifo ner till allt för stor. heder sör att de med ta d funna betlaga fig. är detta allt hwad ni har att säga? — nur litet tålamod, mr. chevalier. Om jag ide misstager mig, tjenade ni under Fronden uti mr. de Corinthes regemente. — Hör tusan, — inföll Paul Bertant. — det tycks inte ha warit först i går fom ni fame manträffade med chevalier de Blignac. — Hertigen af Beaufort, — fortf or fråm: lingen, — satte högt wärde på er; ni mar tape per 0 en god dryckesbroder; detta war ett färs fert medel att behaga Henric den Fjerdes fons son. tc. t muntra prat roade honom så mycket att han förunnade er den heder som ni nyss nille wisa mig. Sakerna gingo så wäl att ert fällftap blef honom allt mera angenämt; olydligtwis hade mr. de Beanfort af sin furstlige fader fått i arf en werklig afffy för allt fom li:nade ett nederlag. Han förlorade det ena partiet efter det andra, oc i fin förtret påstod ban att turningarne worv falska. Jag tror wisst ide att få förhöll fig, men om man skulle tro hwad fom den tiden berattades, få förändrades från detta ögonblick edra roler fullkomligt. Från att wara segrare blef ut besegrad, mr. chevalier.