Helsingborgs-Posten – 17 januari 1863, sida 3

pade bodbetjenten, att omständigheterna bringat er till detta steg. Ni kan derom öfwerbewisa mig genom att gifta er med mig. Jag känner er förmyndares girighet och ffall aldrig föredrå er ert felsteg. Wäli derföre sjelf mellan mans äran och min perfon. Walet war snart gjordt och dagen derefter war han förlofwad med den wackra flickan och 50,000 dollars. — Mectfrenburgft patriotism. J en skola i Hamburg utfor häromdagen en af lärarne mot en 14:årig pojle från Mecklenburg. Han degagnade sig härwid af uttrycket, att trög beten och dumheten måtte ligga i blodet, cftersom han mar en Mecckkendurgare. Det unge domliga blodet kände fig på sådant sätt i det högsta förnårmadt i sin nationalkänsla. Han skref till läraren en biljett, hwari han utmas nade honom under frukosttimman till en duell på stenkastning. Tillika namngaf han sina båda sekundanter och förklarade fig dermed hafwa tillkannagifwit, att läraren a sin sida lunde medföra twenne lärare såsom wittne till striden. Denne antog naturligtwis icke utmaningen; och nu förtlarade pojken med stolthet, att han ej längre mille besöka skolan. Han war derwid få fast, att polis behöfdes för att twinga honom att åter declinera mensa i stället för att kasta stenar. — Jfyllan gör man, hwad man sedermera ån grar. En Bremare, som utwandrat till Amerika, skrifwer följande: An: länd till Newyork gid jag med cu tamrat oms kring i staden för att nårmare beskåda husen och gatornab derwid rukade mi in på ctt Wärdshus, hwarest wi träffade på en finklädd herre, hwilfen emottog oss wänligt och, sedan wi blifwit närmare bekanta, trakterade of på det bäfta. Derpå berättade han för oss om soldatlifwets herrligheter, och innan wi wisste af det, hade wi solbatmössan på hufwudet. Wi skrefwo un: der och swuro. Om 250 rdr sasom handpens ningar och 30 rdr mänadtligen woro wi snart öfwerens; och nu tillhörde wi Nordarmeen. Wi fördes härpå med en våt till en ungefär en half timma från Newyork liggande ö. Med rusets bortdunstande återwände förständet; och huru gerna skulle wi ej hafwa ilat derifrån, men 1 et war omöjligt. Wi föreställdes för kommendan ten och blefwo derpa klädda i full uniform. Wi mworo underligt till mods. Då aftonen fom, mårkte wi ett i närheten liggande stepv för ankar. Wi beslöto desertera och kl. 10 om aftonen smögo wi oss från fortet till stranden. Wi fastgjorde oss wid nagra korkplattor, som lago wid stranden, kastade af oss jackan och frörs tade i hafwet. Det war pa högsta tiden; man hade redan saknat oss, ty snart hörde wi larm wid stranden och kanonernas afskedshelsning till oss. Wi hade nära en Hjerdedets. timma att simma för att uppnå skeppet. Nästan helt och hållet utmattade uppnådde wi det, bestego den wid wåra rop nedfällda trappan och kommo sålunda om bord. Wi skildrade nu wår belädenhet för kaptenen, som förklarade sig beredd att genast taga oss med sig till Liverpool, dit wi snart afgingo. — Citeromantiskt äf wenryr och som det heter i Gericht Zeit. allmänt samtalsämne i Postdam och wäcker mycket uppseende. En der boende höqre Posttjensteman gjorde förliden sommar med sin samilj, till hwilken äfwen hörde en giftwuren wacker dotter, en resa i det nordliga Europa, i Danmarlk slöt sig till dem en ung, elegant och ill utseendet mycket rik man. Han war efter egen ulsago son till en i Hambueg lefwande rik enka och chef för en bekant stor handelsfirma. Sedan ban af posttjenstemannen hade fätt tillåtelse att leds saga honom och hans familj på resan, uppförde han fig få wackert, att han, då han på återwägen till Tyskland anböll om dottrens band, utan swårighet erhöll hennes ja och föräldrarnes samtycke. Han bad anträget vm, att familjen wille åtfölja honom till Ham burg, få at: han kunde meddela fin moder den glada nyheten och erhålla hennes wälsignelse till det förestående äktenskapet. Man samiyckie härtill, följbe med mannen till Hamburg och förde med honom till handelspalatset, hwarnii, fom han fade, hans mor bodde. Den uuge köpmannen steg af wagnen och såg upp till fönstern, blef ögonblickligen förskräckt och sade, att någon olycka måe hafwa händt, störtade in i huset och kom snart tillbaka med en djupt bedröfwad mine och det sorgsliga budskapet, att hang mor låg sjuk af neryfeber ocd att ingen sick gå till henne. Den? päräfnade yresenftafionen af hruden och hennes famifi