Helsingborgs-Posten – 13 januari 1863, sida 4

yollhkolor. Frankrike. Jndep. Celge anser fig lunna förklara tyltet om att lejsare Napoleon ej ämnade Halla något thrental, för alldeles ogrundadt, utan att han twertom skall Halla det sedwanliga talet, och att detta tal stall blifwa mera bemdelsesullt an warliat. England. J engelska tidningar klagas mycket öfwer brist på deltagandea allmänhetens seda för de frun bomullofad. ikerna stiljda nöd: fisanoe arbetarna. — ———— Ä1—aa —————————ä————————— A o— ÖAm————————————————— ——— ——— Sednare meddelas, att Fould ämnar strax riter lagstiftande församlingens öppnande före lagga ett togförflag om en lredit pa 12 milt. fres, för att aj! jjelpa nöden hos bomullsarbes tane i Normandie. Gretland. Oaltadt den engelske aefandten i Elliets förklaring, i en fer ifwelse fran Athen, d. 3 jan., innehåller att prins Aljred ide kan blifwa fonang i Gretland, fortfara lil wäl greterna med fina manifestationer. Amerika. Rewvorkerdladen innehalla en mängd widlyftiga detaljer angående de mot 10oevingen. utöfwade bedrägerier. Ten stada det fista dombardemanget i Jie dericksburg förorsakade ansläs till 750,0000 doll. Telcara mamer. Paris den I Jan. I medio af denna mås nad ffall en ny brigade afgå till Mierxiko. BPatre talar om en stor maszinitik agitar tion i vomdardict och ÅFsSverti. Tri est den I Jon. Of erlands posten mede delar underratteler från Kallutta och Eingas pore af den 8 Dec. Hollandarna fördereda en expedition norrnt, sör att besätta östtustbamnarna af Sumatra — Wid Nangasati låg i medlet of November sex ruska Ivigstortvg; det berättas, att de stulle begifwa sig till Shanghae, för att beslydda de ejserliga sbelerna Den ryska kommendanten jordrade af guvernören Åsguå dtatser till mas gafiner och hospitaler. Da guvernören nefode detta, tog vn ryste med wäld de platjer han behöfde. Rassel den 10 Jan. Kosf. Zeit af das gens dato förmales, att kabinettschef, sinnans-, in och utritesministern Dedu-Rothfeljer har fått ajses. — D. 11 Jan. (Hb. Nachr.) Säsom det berättas är narmaste onled:ungen till DebnRothfeljers afstedande, att han har återigen npptagit den diplomatiska förbindelsen med Preussen och gjort handelstraltaten med Frans krite till en kabinettsfråga. Minister Stiernberg stall litaledes hafwa begärt assted. Paris den 10 Jan. Ya France förmäler att fonungens af Belgien helsötillstånd gifwer anledning till vekymmer, och att hertigen af Flandern derföre är återkalad. Samma blad will weta, att sultanen har bes stämt fig för att icke gifwa efter i frågan om att göra beslag på de till Serbien bestämda dapen. BPatre påstär, att ministerförändringen i Konstantinopel har fin grund i Joniska öarnes afstäende och rectificeringen af de thesaliska gräns serna. Både Fuad pascha och Kapudan pascha skulle hafwa warit guynsamt ftämde för England och hafwa derföre blifwit afskedade. — Å ewyort den 30 Dec. General Banks har öfwertagit fommandot i Neworleans ist. general Butler. — HUnionstrapperna hafwa besatt Baton-Youge. — Der konfedererade aeneral Stuarts kavalleri hafwa besatt flera frä der i ryggen på Burnsides arme oc framryckt till trakten of Alexandria. General Banks har i Neworlcans förhindrat den af General Buts ler anordnade försäljning af privategendom. General Butler är kallad till Washington; det heter att ett wigtigt kommando skall anförtros honom i fält. . ginansminiftern har blifwit bemyndigad utförs da 2 mill. Dollarnoter. 31 Dec. De konfedererades kavalleri under Etnart, 1,300 man stark, med artilleri, har den 30 öfwerstigit Potomac oc rycker fram i Maryland mot Frederick. Unionstrupperna marschera emot dem. Demokratföreningen fö reflär inkallandet i Februari månad af etttonvent of representanter för de loyala staterna i i Louisville, för att rådslå om förhållningsregs lor, nödwändiga för krigets afslutande. Det heter att man anmodat Lincolu om tillåtelse att fända kommissarier till de insurgerande