jamma belägenhet och det är med stor tillfreds ställelse man ser af tidningarne, huru den all: männa mwälgörenheten delar med fig af sitt ör werflöd. Dot wore det önskwärdt att wåra Swenska bröder ide alldeles bortglömde fina fattiga landsmän, Norrländningarne, från Us meå till Haparanda, fom i favning befinna fig synnerligast, den arbetande tlassen, i stor nöd. Om ni i Tstergyllen skulle fe fädant bröd, som den fattige uppåt landet här mäste äta, finlle ni häpna. Hundar och andra kreatur gå med wämjelse det förbi! Det bestär förnämligast af söndermalen halm, bark och rehumossa och jer ungefär ut fom med lera sammanknadad fåg spän. Men nog om denna bedvöfweljen ; den kan i alla fall ide beskrifwas få, fom den är. Från Lappmarfen förspörjes redan många of fer för hungersnöden W. H-n.