Helsingborgs-Posten – 10 januari 1863, sida 2

På def trånga, dyftra gator, sörsedda på båda sidor med spetsgaflade hus, hwars öfwerfta wåning tutade utöfwer gatan, inandades man då endaft tjärans genomträngande angor eller den bittra och wämjeliga luåten från jaltad fisk; man mötte der inga andra än några med göros mal upptagua borgare, arbetare wid hamnen, matrofer, och då och då en skön flicka från tas den, bärande på sitt huswud en korg, full af butet för natten, och fom understöddes af twå hoita, rundade armar, och salunda spridande en jmula lus öfwer denna tafta. Het år tlart, att wid deuna tid stadens ho ller woro lungt ifran att lilna wid de itats ga pulatser fom i dag äro öfwerhopade med somlingar, Owilfa tomma att föra helsan i def tränders wålgörande matten. Det uppwindade Ankaret, det för näamsta wärdshuset i staden, tog äfwen del i etta tarjliga od anspratslösa utfeende hos ftaden. Det war beläget i doct hörn, der gatorna Poissonerie och CEpese torsa hwarandra. En jpäd furusiam, flatad i muren, och en klumpig stylt, föreställande ett andare hängande mid fi dorna af ett stenp, fästade redan på längt Hall den resandes uppmärisamhet. Tet hade sin ingång genom en förstuga, uppburen af grofwa pelare, strandsynd från något steppsbrott, och om bildade ett flags skärmtat, hwarest fjöbusa C0 — — —.—. jarne wanligtwis under fristunderna sökte ett stydd mot regnet. En bred gång förde på en gang till bottenwåningen och en inre gård. Till öger war det ofantlioa kötet, till wenster en hwardagssal; en yttre t appa tedde från gården op upp till rummen i öfra wåningen, hwilkas ingångar alla lago utåt ett fyrtantigt, öppet galleri, som gick rundtomkring huset. Denna konjtrattion wittnade just ide om