Helsingborgs-Posten – 24 december 1862, sida 2

— Säg det omigen, Phil. Marsden. och ni skall komma att ängra det. — Ni wet lita wal som jag att det är sant som jag säger. Den mans tarattär fom Mij Enjield hedrar med fitt mal, måjte wara fri från sädana infama beskyllningar fom hwila på er; åtminstone bör han ide draga i betänfande att widtaga jådana mått och steg att han kan wederlägga dem. — Jag lemnar ät sadana som ni att försöka tysta hwarje usel hundracka som skäller. — Di en man äv misstantt för att segla under den swarta flaggan, fan det ite wara förnedrande för honom att rentwa sig från denna bestyllning, om det star i hans sörmaga. — Wågar ni säga att ni anser mig hafwa gjort mig styldig till hwad ni nyss nämnde? — Ja, emedan jag tror det skall wara sant. — OM ni har förfött att derom afwen öfwertyga Mary Enfield? — Ett sådant förjöf har ide behöfts. Det fom till hennes öron förr än till mina och om ni will undwika obehag, lemnar ni tratten med det första. — Edra råd skola blifwa mora wälkomna då Jag begär dem. Jag förblifwer här få tange jag behagar och emellertid trotsar jag er eller hwem fom helst att funna bewisa att jag är något hwarten mer eller mindre än kapten på Fistmåsen, klar att segla ttll Södra Amerika, sedan hon intagit sin laddning, för hwilket ändamål hon ligger i hamn åtta mil härifrån. — Om man förtalat er, önskar jag upprifs tigt att det mi läggas i dagen. Oh nn, en gång för alla, god natt. Detta samtal tjenar till intet och gagnar ingen af of. — dÄAmnar ni beföfa Mary Enfield? — Och om få wore, hwad då?