Helsingborgs-Posten – 22 december 1862, sida 4

och en, som vander tillbaka från landsslykten, erhåller sin egondom tillbaku. Enligt ?Times? har ett innerligare förtroligare förhållande intradt mellan Ryssland och Frankrike, allt sedan Krimkriget. Ryssland har nu nog alt skota med sina inre angelagenheter, med alt afskassa barbariet i sina stater, och utbilda sig till en nation, till ett verkligt folk, istallet for det fordna lysande skenet uton nationel kraft, i stallet for ett maskineri, bestående afendast adliga, embelsman och slafvar. Ålven yttrar sig bladet om Frankrike, att dess patriotisme nu icke är så tränghjertad som for några är sedan, utan alt det tvärtom hyser den önskan att stå i godt forhallande till sina grannar och vill forsona sig med dem det har besegral. Allmänna uppmärksamheten i Paris tages nu äter i ansprak al festivileter, samtalsämnet for dagen är om jagten som erkemillionaren Rotschild latit tillställa för kejsare Napoleon på sitt gols Perrieres. Det gransar nara nog tll det sabelaktiga hvad man horer om all den lyx millionären vid detta tillfalle utvecklat. Parken. hvaruti jagien skulle eva rum, hade blifvit sorokad med 25,090 utplanterade trad af en 1espektabel alder och att 6060 vilda djur, en del från Tyskland blifvit forskrisna för de hoges och aslerhogstes kulor. Ål samiljen Rotschild vanade man medlemmar fr. I. Odon, Frankfurt, Wien och Neapel, men festers tillstallare var den ende Rotschild som skule deltaga i jagtnojet. Kejsaren sjelf bestame jagtgåsterna, som skulle blifva till avtalet olf, honom sjelf och baron James inberakiade , man har namnt såsom inbjudna dim eng. gesandten Lord Cowley den osterrikiska fursten Metternick, grefve Walewskyfursten af Moskwa, hertig Morny. ministrarna Fonld och Persigny m. sl. Två hundrade piqvenrer, klädda i splitter nytt Rotschildskt livre skulle medverka såsom statister. Delsta kejserliga besok lärer kostat Rolskild ofver en mill. Fres. Frnkosten skulle bestå af 50 anratiningsr. Detta allt for olt sornoja ett tjog personer! Nej man vill haruli skåda politiska planer; gissningarna aro olika. rhors. Halles? pariserkorrespondent berådar alt man vid festen skallhafva bekommit en oerhord massa vildt och att det lofte erhållits af Rotschild, att hav skall kopa ett antal statspapper for ett visst antal mill. Bland fallda djuren var afven en tam papegoja som hade sorvillat sig bland sasanernaHon foll för kejsarens egel skott, i det hon skrek: ?Vive PEmpereur! Älla tillstadesvarande och kejsaren med, fingo tårar i ögonen vid detta tillfälle, fogeln skall till belonig uppstoppas(!) Qpinione vill veta att Farini haft ett samtal med den franske gesanden, och alt deraf kunnat slutas till, att Frankrikes politik nu gör en tillfredsställande lösning af den romerska frågan trolig. Samma Nigra har afven i Paris afgifvit förklaringen att nya underhandlingar i frågan skola börjas. mJimes förklarar fig wara mucket belåtet med presidenten Lincolns ärbudskap, fom nu föreligger i sin belhet. Budskapet aflagsnar, enligt )Times, den fruktan man tunde hysa, att presidenten skulle lata förleda fig till ytterligare förhallningsreglor, såsom ett krig med utlandet eller ett nytt uppeggande till fanatisme i borgarekrigen. Budskapet innehåller ide heller nagot förnärmande för de utländska mats terna oc de beswär fom anföras äro uppitälls da vå ett fogligt fätt. Det wisar aktning för de neutralas rättigheter och unflår en förjons lig ton mot Södern; men vTiunes betwiflar lifwäl, att freden och Wnionuen skulle åtevupps rättas genom en blott penningeersättning för slafwarnas frigifwande. General Forrey stall hafwa utfärdat en pros klamation till Mexikanerna, hwaruti han wi far fördelen för dem att stå under skuggan af Franks rites fana, ivilisationens symbol. Priset derför är endast oafhängigbet. — Man frågar med ratta hwad Fransmännen stulle såga, om en utlåndsk general fom och föreläfte dem en protlamation sadan som genes ral Forreys.