mängden i Paris, som ej behöfwer folkskolorna, till 600,000 fjälar, hwiltet doc är alltför högt tilltaget, sa aterstar dock en befoltning ar öfwer en mullion, för hwillen detta torftiga anjlag och 400 fiolor skola förjta. Angaende en lag om brefhemlighetens bemwarande har det österrikista ritsrädets öfwerhus för fin del beslutat, att oref skola kunna för regeringens rakning brytas på posten under fås dana tider, da uppror etler farliga stamplingar befaras. Deputerade tammaren ater bar ins stranit denna regeringens råttighet till sädana Jall, da oroligheter redan utörntit. Det är tyd ligt, säger en utlandsk tidning, att den rättigbet öfwerhuset will tillägga regeringen gör brethemlighetens helad helt oc hullet beroende af regeringens godtycke, enär em minister alltid fon anföra till jitt ratifardigande, att han trode de de qwarhallna eller biutna brefwen innehål la upplysningar om farliga stämplingar: men det ur redan ett ide sa litet framsteg, att uti en födan stat fom Å sterrite, der öppnandet af enstilda bref alltid warit betraktadt sasom en regeringer is lagliga rättighet, detfamma nu blifwit i principen ogilladt. Grcterna fortfara med exempellös enighet att rösta Hå prins Alfred, oattadt d detta, efter artifel i Morn. Poft. och en nu i 7Sourn. de S:t Peteredurg må betrattas jäsom helt och hallet fafängt. Det sistnumuda ruska bladet nekar för öfrigt, att styddsmakterna Jörenat sig om att utpefa eu throntandidat. Den fransla utritesministevu har ställt till Frentriles ac: sandter i utlandet en rundstrifwelse, bwaritti han gör den allmänna UIp; pfatiningen gåltande, att England endast har sljatit from prins Ul fred för. att sö. binbra hertigen af Lenhtenburgs wal. Dronyeu de dhuvs bellagar denna diplos matiska jemesdi, som, efter hans sägen, warit öfwerftödig, enar bida tandidanternas wal måjte anled omöjligt. i Danmart. H. Pkt dansla konungen befins ner sig uu wäl. Spanien Altstockena angåcnde den meris tansta fragan åro jörelagda forteå och lemna wigtig JÅ upply sningur beträffand Å frågans H ning. Blon jer deraf, att Spanien in hwarandra följande depescher har förfältat den äsigten, ett ingen af de tre tatmattetua matte underhandla em alut med Mexito, och att det warit benaget att återvuppe rätta konventionen of den 31 OM. hwilten det endast har betraktat sasom suspenderat ech ite såsom nopbäfwen, lilwäl på wilkor, att Eng: land likaledes åter upptog den och på nytt föns de trupper till Meexiko. Frantrikes fwar bar warit fort och godt, att det wille häsda fina wapens ära, och att bet, få snart dess k: raf war tillfredsställdt, stulle nirumma Merito. Stort efter det den spanskte gesandten, frödrnaf Pavana bade antändt titl Paris, meddelar ban ett fal mtal, som ban haft med lefsarsn, hwilfen förklarade, att han i den mex:tanska frågan hade gjort allt möjligt för att bewisa sitt wänstapliga sianelag mot Epanien, att han hade doppats kruna handla i inlighet med detsamma i ue una fråga och att han hoppades det ännn. äfom en fatid häraf bar marquien haft ett arv sammantomster med Deonyn de Lhuys om örnyandet of traltaten, men han meddelar i fina rapporter, att den franite utrifes ministern bar af fkivit örlläringar , hwaraf det farliga framgår, att Frankrire är sast besiutet på att handla ensamt, tills der störtat Juarez. Jtalien. Den algångna utvitesministern ifall hafwa efterlemnat uttastet till ett i sörslar, fom, öfwerensstämmande med önskan i Drourn de vhups depesch, blifwit öfwerlemnadt till Tu Uner lkabinettet. Af detta blifwer nu ingenting. Den nye utrikesministern Fajolixi gör. mera af seende på Italiens wärdighet och mil alldeles ide inläta sig i nya underhandlingar tuts den franska regeringen, förr än den uppgifwit sitt beflut att uppratthållo status quo i Rom. Gar pours förutwarande pr:vatsekreterare och förtrog: ne, Artom, är utnämnd till förste gejandtsetreterare i Paris och har ordre att anwända dens na negativa politit i det diplomatista fomqwä met med Turinerkabinettet. i Röfwarwäsendet i Åeapel är ide nudertrykt utan tydes nu f.s örera fom Haft. vandet är öf AA. At At Af J NN C.. C2: :-: 12